Jag hade hoppats hinna locka Jenny och Helena till Stockholm före sommaren. Så blir det inte. Tiden är för kort så vi får tåla oss till hösten. Så tidigt som möjligt efter sommaren hoppas jag att intensivjympaledare och vanliga passgångare i huvudstaden ska få chansen att testa nya upplägget.

En jympaledarkompis frågade vad jag egentligen tyckte om passet i Uppsala. Han tyckte inte det framgick av min rapport. Och det har han rätt i. Vilket förmodligen beror på att jag inte har rätt ut tankar och känslor inför denna revolution i jympavärlden. Det har ändå inte hänt något med själva upplägget på 33 år.

Så vad tyckte jag då?

Det första jag tänkte på – som inte har med upplägget att göra –  är att Friskis&Svettis Riks utbildare inte radar tunga övningar för samma muskelgrupp efter varandra som jag upplever att vi gör i Friskis&Svettis Stockholm. Hur gör ni hemma hos er? Hur tänker ni om styrkan?

Det andra jag tänkte på var att jag inte la märke till de extra minuterna i styrkepass numero uno. Förmodligen för att övningarna var så klokt disponerade. SÅ i dagsläget röstar jag på att köra så här och få en ännu bättre träningskänsla och effekt. Det blir inte så bråttom att hinna med alla muskler. Man hinner.

Det tredje var den mycket korta övergången. I traditionellt skick, när den är runt 2 minuter upplever jag den både som räddningen och som trots allt ganska jobbig, ifall man kör krävande balansövningar. Med cirka 30 sekunder blir det bara en möjlighet att få ner flåset lite innan det är dags för styrkepass numero dos. Och jag bestämmer mig för att vara positiv till den förändringen också. Den ökar tempot i passet och fördelar minuter där de gör mer nytta för träningskänslan.

Det fjärde var den långa sista syretoppen, som kanske trots allt inte innebär så stor skillnad. Ett par minuter golvkondis, 2-3 minuter rusch och 3-4 minuter slutkläm är väl vad som krävs för att det ska kännas ordentligt innan man är framme vid nedvarvningen. Bra att slå fast det och inte prata om 6-7 minuter.

Femte och sista grejen har inget med minutupplägget att göra, mer om att leda nedvarvning, stretch och avslappning ända in i kaklet. Det gör många redan och det är bara att välkomna. Passet känns helt och ledaren är ledare hela vägen. Bra.

Var det tydligare?

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.