Jympajesus fick en klurig fråga. Så här löd den:

”Som jag förstår får man inte några hörselskador även om örat lyser rött hela passet. Men syftet med örat måste väl ändå vara att signalera om det är för högt? Om rött = Ok. Hur skall man då veta om det är för högt/starkt?”

Jympajesus svarar:
Du antar att ”för högt” är lika med rött öra och betyder ”risk för hörselskada”. Så kan man tänka. Men om inte det förhållandet finns, vad är då för högt? Och varför är det då för högt? Exempel: ”Jag vet att det inte är farligt, men jag tycker inte om volymnivån.”Eller ”Jag vet att det är farligt, men jag tycker om hög musik.”

Det är skillnad på decibelnivå och känsla.

Tycka kan man göra utan mätinstrument. Man kan t ex tycka att 18 grader i vattnet är för kallt för att bada, eller inte. Men har man ingen termometer, vad tycker man då? Då måste man lita på sina sinnen. Det tycker jag är bra.

Om man ändrar definitionen av ”för högt” till ”jag tycker att det är för högt”. Och om man tror på sig själv, då behövs inget öra.

På örat är rött bara rött. Vi vet när rött börjar men vi ser inte hur rött örat lyser. Örat lyser inte mer rött om ljudnivån skulle vara 125 decibel, snarare än 90. Vi kan alltså bara använda örat som riktmärke när det blinkar rött och då finns ingen risk för hörselskador, enligt tillverkare och Friskis&Svettis. Så hur ska man veta när det blir farligt?

Litar man på mätverktyget och nöjer sig med att följa tillverkarens och Friskis&Svettis instruktioner så blir det aldrig för högt och farligt. Det får blinka, men inte lysa rött konstant (även om det är en bråkdels decibel över blinkning). Lyser det konstant rött ska ledaren sänka.

Så hur är det i verkligheten på våra träningsgolv? Jag ser det här:

• Medlemmar tycker att det är för högt, trots att mätinstrumentet säger att det är ok.

• Medlemmar tycker att det är ok, trots att mätinstrumentet säger att det inte är det.

• Ledare lyssnar på medlemmar och sänker volymen oavsett mätinstrumentet.

• Ledare lyssnar på medlemmar som påpekar att mätinstrumentet säger ”inte ok”.

• Ledare talar om för önskande medlemmar att mätinstrumentet säger ”ok”.

• Ledare lyssnar på medlemmar och låtsas sänka volymen.

• Ledare lyssnar på medlemmar och sänker obetydligt.

• Ledare lyssnar på medlemmar men sänker inte oavsett mätinstruments indikation.

Jympajesus slutsats:
Människor har olika öron, olika musiksmak och olika – vad ska jag kalla det – temperament. Bäst blir det enligt mig om ledaren får ta ansvar för att synka heterogeniteten i gruppen efter bästa förmåga. Viktigast då är ledarens egna öron, smak och temperament. När ledaren får använda sin egen personlighet fullt ut blir passet som bäst och drar till sig de människor som gillar att vara där.

Ledaren har öron, tar ansvar och gör passet. Deltagaren har öron, tar ansvar och bidrar till passet. Öronen tar bort både ledarnas och deltagarnas fokus på att använda sina egna öron och ta ansvar.

Du bestämmer om det är för högt eller inte för dig. Öronen kan monteras ned.

Amen.

PS Välkommen med ny klurig fråga

 

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

7 kommentarer till Är rött farligt? (Kluriga frågor, 1)

  1. A. skriver:

    Jag undrar vad poängen är med att sätta upp ljudvakter/indikatörer om man ändå inte använder dem? För att inte genast hamna i låst läge och få svaret ”DUÄRBARAGNÄLLIGOCHTARINTEANSVARNANANANANAN!!!1111!” vill jag påpeka att jag hellre spelar högt än lågt, dock inte högre än vad anläggningen (inte så ovanligt att folk som är besatta av högt ljud hanterar stereon så att man mest bara hör skrän) eller folket i lokalen klarar (d.v.s. klarar fysiologiskt, inte ”klarar” som i ”gillar”). Jag är fullt medveten om musikens funktion, och jag tycker inte att det funkar när man spelar så lågt att deltagarnas ljud överröstar musiken. Men jag förstår verkligen inte heller resonemanget ”jag gillar högt ljud, skitsamma om det är över gränsen för där både jag och mina deltagare riskerar hörselskada”. Jag tycker att det är lite billigt att säga att ljudvakterna gör att folk inte tar ansvar, för hur mycket ansvar tar man om man spelar sönder öronen på folk bara för att man känner sig cool då? Finns det ett självändamål i att folk går från passet med TTS? Jag vill i så fall gärna bli närmare upplyst.

    Nu är jag hård och jag befarar att folk kommer att sparka bakut. Det här är inte någon hatattack på allas vår Jympajesus, däremot vill jag bjuda lite motstånd i diskussionen, där det hittills är ganska ensidigt (ganska förlöjligande också, vilket jag helst hade sluppit se, måste jag säga). Det är ju inte första gången maxvolym predikas som saliggörande.

  2. JossiPP skriver:

    Jag minns en gång. På Karolinska var det. Ett vick. Jag fick rivstarta passet för vi var lite sena. Plötsligt under bänkpressen (vi ligger på rygg på varsin step-bräda) känner jag att brädan och golvet liksom vibrerar och rasslar under mig… och basen låter jättejättehögt! Känns som att brädan och hela salen liksom vibrerar med i basmullret. Tittar snett uppåt vänster och får syn på örat. Bara grönt. Helgrönt.

    Känns helt knäppt!? Vilken frekvens är det egentligen SoundEar-örat mäter på? Har varit inne och röjt bland deras produktblad men jag ser ingen riktig info om hur mätningen görs.

    http://www.soundear.dk
    Vilken modell har vi förresten?

    Jag har också bloggat om örat förresten:
    http://skivstang.blogspot.com/2011/03/orat.html

    Håller med om att öronen kan tas bort, så luddig som infon blir.

  3. A. skriver:

    Om jag skall våga mig på en gissning, så tror jag (efter ett misslyckat försök att återkalla någon arbetsmiljökurs i minnet …) att låga frekvenser viktas ner relativt höga, eftersom man är mindre känslig där. Ingen aning om exakt hur, dock.

    Det skall tilläggas, eftersom jag ju skrev en rage-kommentar nyss, att jag själv har huvudsakligen bra erfarenheter av ljudvakt, d.v.s. det går att få bra ljud väl inom gränserna och när mätaren slår i taket brukar det också kännas att det är FÖR mycket av det goda (även att ljudkvaliteten börjar skeva). Kanske funkar det annorlunda hos er.

  4. Jympajesus skriver:

    Oj, A! Vilken rage!
    Men egentligen delar vi synsätt i din första fråga. För jag tycker ju inte att örat behövs.
    Men för att svara på lite rage:
    Klart att jag och andra som spelar starkt inte vill ge någon en hörselskada och inte heller tror att vi gör det. Att vi ger människor tinnitus tror jag inte heller (med stöd från tinnnitusforskare).
    Och cool och maxvolym, A,jag tror inte det. Det handlar om att ge jympan vad man anser att den behöver.
    Ska jag dansa måste det vara starkt.

    PS Upplys mig gärna om det förlöjligande. Jympajesus vill inte förlöjliga någon.

  5. A. skriver:

    Alltså nej, vi delar inte synsätt? Jag tycker att ljudvakt fungerar, om man använder den som det är tänkt att man skall använda den, du tycker (av vad jag kan ser i detta samt tidigare inlägg i frågan) att öronen suger över hela linjen. För mig får de gärna vara kvar, du vill att de tas bort. Rätta mig om jag har fel.

    Det problem jag ser med ljudvakt placerad så att deltagarna ser den är att viss tenderar att titta för mycket på den, och tolka den på ett sätt det inte är meningen att den skall tolkas på. Typ ”amagad, 80 decibel, måste ju vara skitmycket” eller ”amagad, det lyste rött en nanosekund, nu blåstes våra trumhinnor ut”. Ljudvakten är inte till för att man skall vakta på varenda ljudspik utan för att man inte skall massakrera folks öron genom hela passet. Jag tycker med andra ord inte att ditt påstående ”vi kan bara använda örat som riktmärke när det blinkar rött” är riktigt korrekt. Jag skulle hellre säga att riktmärket är huruvida det ligger på rött under hela passet.

    Sedan angående högt och inte högt – jag har gått från pass med temporär hörselnedsättning vid ett flertal tillfällen. Det är inte OK tre-fyra gånger i veckan (det skulle t.ex. inte vara OK på en arbetsplats) och jag tycker att det är ganska fånigt att hävda att den volymen skulle vara nödvändig för att man skall få ”känsla” i passet. Där tycker jag att ljudvakten har sin plats, eftesom den ger ledare som har svårt att hitta en normalnivå på ljudet en anvisning i siffror. (Nu förutsätter jag givetvis att man har en bra ljudvakt och att den sitter på ett vettigt ställe i lokalen). Inte på alla pass har man som deltagare möjlighet att flytta sig så att man står på ett ”tystare” ställe. Det kan också vara en broms mot att ledarkulturen blir sådan att högst är bäst och coolast (jag har sett det hända). Notera att jag alltså nu hela tiden pratar om individer som INTE är känsligare än normalt (där ligger det på individen att ha hörselskydd). Eftersom jag refererar till mig själv kan jag säga att jag snarare är ganska tålig och vill ha relativt högt ljud.

    Summa summarum så tycker jag att du i någon mån skapar ett problem där det egentligen inte finns så mycket problem. En reservation dock för att det kanske fungerar sämre hos er än hos oss.

    Angåendet förlöjligande, så är det ju en personlig åsikt och får tas som en sådan. Jag upplever dock att det är lite mycket ”höhö, dom fåniga deltagarna som klagar på volymen”, och ”höhö, när dom DÅLIGA deltagarna klagar” (det var iofs en kommentar) osv. Jag fattar att man kan störa sig på folk som ledare, men det kanske blev lite mycket om man lägger ihop det här inlägget och dina tidigare i frågan. Sedan behöver man ju inte agera på alla klagomål, det är också en konst att lära sig säga nej.

  6. A. skriver:

    Lol @ uppsats.

  7. Jympajesus skriver:

    Jag förstår att vi inte delar synsätt kring öronen, men eftersom du frågade vad det var för vits att ha dem om man inte använder dem så snuddade våra funderingar vid varann. Tänkte jag.

    Sen tycker jag väl egentligen precis som du, att ljudöronen används nästan helt enligt tillverkarens och föreningens riktlinjer. Aldrig att något pass tutar rött hela tiden. Snarare är det nog så att ledare sänker trots endast blinkningar. Så problemet är kanske inte i nivå med global warming. Men nu fick jag ju en fråga av en medlem. Och då går jag igång.

    Men jag tror jag förstår din poäng, att örat ska skydda mot för starkt ljud för länge. Du skriver ”hela passet” men jag tänker att du menar ”för länge” eftersom det nästan är omöjligt att få den att lysa i trekvart.

    Du tar upp de svagheter med örat som gör att jag inte vill ha det: var det sitter placerat, hur folk tolkar signalerna, hur ledaren reagerar. De grejerna gör i min värld att det blir fokus på fel grejer: lysdioder i stället för upplevelse.

    Om vi inte hade örat kunde vi prata om upplevelsen av starkt ljud i stället. Om du kom fram till mig och sa att du fått tillfällig hörselnedsättning efter mitt pass skulle jag lyssna och tänka efter. Om du bara hänvisade till en mätare som inte stämmer med min uppfattning om lagom starkt ljud, skulle jag vara mindre mottaglig.

    Det där med starkast = coolast, ligger det möjligen något i men inte hö-hö vad folk är dumma. Det kan jag säga privat men aldrig offentligt. Visa mig om jag gjort det.

    Debatten är kul.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.