I höst ska det på allvar börja märkas skillnad på jympagolven. Då har över 2000 jympaledare varit med på sektmötet Mer jympa i jympan. Laddade med en modifierad kurva och en påminnelse om jympans kärnvärden tar vi Friskis&Svettis original till nya nivåer.

Frågan är hur mycket vi ska berätta om det här och vad vi ska berätta. Att upplägget är lite förändrat är intressant och enkelt att redovisa, men det andra? Det där som gör jympan till jympa, hur kommunicerar man det?

Går det?

Jag har alltid hävdat att det inte går. Bilder på jympan ser mest töntiga ut och inte blir de bättre med rörelseoskärpa och starka, blödande färger. Film gör det hela ännu värre. Snabba klipp på kämpande och glada ansikten till tuff musik, nej tack. Ingen som inte varit med tror på den där jymparomantiken. Man måste ha varit med. Ändå går det inte att prata om upplevelsen. Hur sant det än är blir det för mycket.

Ändå.

På Friskis&Svettis Riks hemsida kommer vi att göra något, både visa bilder och prata, en gång i månaden. Så här ser den preliminära planen ut:

• Rapport från jympaturnén (gjord)
• Vad tänker en vanlig deltagare så här innan? (gjord)
• Hur tycker Nina att turnén funkar
• Vad upplever och tänker en jympaledare som varit med om turnèn?
• Jympan och musiken (film finns)
• Hur tänker ledare om musiken i deras pass?
• Det blottande ledarskapet
• Vi besöker en rekryteringsträff
• Hur tränar du ledarskapet (intervju med utbildare)
• Annika Gärderud om jympans utveckling
• Du som ledare, vilken är din styrka?

Ungefär så, fast kanske inte i den ordningen. Plus lite ren och skär reklam.

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

En kommentar till Hela Friskis&Svettis pratar jympa

  1. A. skriver:

    Ja, jag kan hålla med i det du skriver om att det är svårt med kommunikationen ibland. Jag får ibland frågan varför jag pysslar just med gympa/jympa och inte med något annat – jag menar, ärligt talat, är det inte lite töntigt och det finns ju så många andra träningsformer och har jag aldrig funderat på något mer EFFEKTIVT, typ Riktig Styrketräning(tm), eller Löpning, eller Boot Camp (eller vad som nu råkar vara den lokala beteckningen för uteträning där man rullar runt i leran och bär varandra uppför backar)? Och jag har ju lyckats skada mig så många gånger, är det verkligen värt ännu en av de påfrestande rehabperioder som krävs för att ta sig tillbaka till intensivgympa, borde jag inte välja något mindre slitsamt?

    Och jag kan fanimig ALDRIG förmedla varför utan att låta som en pinsam frälsningssoldat.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.