Det fanns en  tid när jag bytte hela mina jympaprogram två gånger per termin. Så otålig var jag, så kul tyckte jag att det var, så mycket tid hade jag.

Så okunnig var jag.

På den tiden var det enkelt. Jag var nyfrälst och det var diagonalare och hälkick, armhävningar, situps och en jävla massa kutande.

Sen blev jag ambitiös. Pretentiös. Jag ville jympa till all slags musik. Det började spännande, men blev allt mer tillkrånglat. Det enkla härma-och-häng-på-konceptet var bortglömt. Jag ville vara annorlunda, överraska, utveckla. Jag var för otålig, jag tyckte det var för kul, jag hade för mycket tid. Det blev tokigt.

Jag tror jag fick ordning på balansen mellan pretentioner och jympalusten innan det tog stopp. För sen fick jag barn och jag kände inte längre någon otålighet, tyckte inte att det var kul, mer en fråga om överlevnad, och tid hade jag ingen. Jag hade samma pass i flera år.

Eller var det under den mödosamma tiden på väg mot skilsmässan? Då orkade jag inte byta ut låtar. Jag bytte tid och lokal i stället för pass. Och så småningom fru.

Då lossnade det igen. Fast inte som förr, men mer normalt. Tycker jag.

Nu byter jag ut en eller några låtar i taget. Jobbar som en idiot med dem. Mot perfektion.  Roliga och annorlunda, men fortfarande enkla att härma och hänga på. Tycker jag. Det är okej om inte alla håller med. Det är okej om ingen håller med. Jag vet vad jag gör. Oftast.

Jag är otålig igen, men låtbytena går ändå sakta. Jag tycker det är skitkul, men låtbytena tar ändå tid. Jag har småbarn  igen, så jag har ingen tid. Jo, det har jag. Det är det enda jag har, ju. Men låtbytena får vänta. Kanske lagom sakta. Eller alldeles för sakta. För ofta, säger en del som vill känna igen sig. Ja, du vet.

Jag hinner ibland ett helt pass under en termin. Bra, säger jag då till mig själv. Det bästa passet någonsin, säger jag ofta.

Nu är jag mitt i min långa styrka och håller på och byter. Har skiftat Einstürzende Neubauten (jag sa att jag var pretentiös) mot Neneh Cherry & The Thing (lika pretto) och Oddjob (pretentious jazzy shit) mot Fiona Apple (arty farty). Nu ska Ozzy bytas ut mot Sushela Raman.

Glömde en viktig sak: Lilla basledaren säger att jag ljuger.

 

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

6 kommentarer till Att byta ut låtar

  1. Helena skriver:

    Som motionär hör man då och då ledare som ber om ursäkt och säger att det snart kommer ett nytt pass. Varför då?, tänker jag, det är ju inget fel på det här passet! Det tar ju en tid att komma in i passet, vänja sig. Visst är det kul med variation men man väljer ju pass bla för att det är musik man gillar. Så min önskan är: byt inte musik för ofta. Det finns ju så många andra pass att besöka om jag inte gillar musiken. .

  2. Maja Vendela skriver:

    Hög igenkänningsfaktor. Förutom just det där med fru och barn då.

  3. Jympajesus skriver:

    Måste byta ett par gamla godingar nu. I alla fall en av dem går på rutin och så ska det inte vara.

  4. Jympajesus skriver:

    Familjeliv inkräktar ofta på passmakande.

  5. A. skriver:

    Du har varit saknad. 🙂

  6. Jympajesus skriver:

    Å, tack! Det värmde, så klart. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.