Volymen ska upp
Rött är fint. När passet öser på och allt känns som ett stort och varmt party lyser örat rött.
Alla kan Men alla vill inte.
Jympan är för många, bara man inte skrämmer bort folk med krångel och armvift. Annars kan varenda kotte gå loss och glömma bort sitt ego en stund.
satsa på människorna
Den skillnad som vi i Friskis&Svettis har möjlighet att bygga på är människorna, deras kunskap, passion, förmåga och värderingar. Satsa på människorna, så kommer kvaliteten.
Jympaupplevelsen Friskis&Svettis själ
Jympan var det första uttrycket för Friskis&Svettis idé om träning och gemenskap. Den kan fortfarande vara vårt mest unika erbjudande om vi vårdar den klokt och lekfullt.
Jympajesus predikar
Kanske kan man säga att Jympajesus är en besserwisser. Själv anser han att han debatterar viktiga frågor i sekten.
I egenskap av reaktionär och dogmatisk jympalover så tycker jag att du är, förlåt mig, helt ute och cyklar. Jag tycker snarare att Friskis&Svettis utvecklas för mycket och för fort och att hetsjakten på trafik till butik genom innovation för organisationen bort från dess kärnvärden och existensberättigande.
Friskis&Svettis är en förening och det är något fundamentalt fel på dem som tror att Friskis&Svettis ”lever av” inkomster av försäljning. Det är inte så föreningar fungerar, per definition.
Som jag har varit inne på tidigare så finns det potentiella positiva samhälleliga effekter i att organisera sig som en ideell förening istället för som ett företag, likväl finns det potentiella positiva psykologiska effekter för den enskilde funktionären i att vara volontär istället för att vara anställd. Det här är mjuka värden som saknar marknadsandelarnas påtaglighet, men som jag ser det så är det otroligt viktigt för F&S att värna dessa värden. Det är inget självändamål överordnat allt annat att tjäna mer pengar medelst fler och fler kunder. Relevant trafik till butik att driva skulle vara den av människor som har det i sig att älska jympan men som ännu inte har upptäckt den.
För ni har ju redan det mest magiska, den största innovationen av dem alla, framför er, och dessutom folk som är villiga att dela med sig av den ideellt (jag har nyss lärt mig att Stockholmsledarna arvoderas, blygsamt men ändå, och jag tycker att det är lite problematiskt, men det får väl gå). Förmedlingen av jympa är hur som helst extremt kostnadseffektiv, så jag förstår inte hur man kan ha ett sådant felfokus på pengar i en verksamhet som nästan inte kostar något men har en så stark positiv inverkan på människors liv.
Lotta, Jag tycker det är synd att du börjar kommentaren som du gör. Du tar ju själv udden av dina synpunkter genom att beskriva dig som reaktionär och dogmatisk jympalover! Fast jag tycker det du säger är intressant. Jag tycker inte att det finns någon motsättning mellan att vara en sann förening och samtidigt kommersiell. Men för att förklara denna min synpunkt behöver jag ett nytt blogginlägg. Tack för inspirationen!
Saken är den att jag inte tycker att det är något negativt att vara reaktionär och dogmatisk i det här sammanhanget 🙂 Jag kan definitivt stå för att vara reformfientlig, bakåtsträvande, renlärig och ortodox vad gäller jympan i synnerhet och Friskis&Svettis i allmänhet.
Det jag känner händer när man fokuserar på det kommersiella är att man exploaterar jympan, jympan som är en otroligt fin, varm, välkomnande och frivillig källa till individuell utveckling såväl som möten mellan människor. Vem är det som vill tjäna pengar på det här och varför?
Två saker reagerar jag på:
1 Jympan är fantastisk, men Friskis&Svettis är så mycket mer.
2 Ingen tjänar pengar på Friskis&Svettis, förutom dem som är anställda av någon av föreningarna eller anlitas som konsulter (som jag).
Inte för mig. Och jag fattar att den positionen är rätt så unik, men jag tycker ändå att det är en legitim position. Friskis&Svettis värdering om träning som drivs av lust mer än måsten är sympatisk även när den appliceras på t.ex. spinning och konceptpass, men jag vill ändå inte gå på spinning och konceptpass. Jag vill bara gå på jympa. Det betyder inte att jag missunnar andra att gå på indoor walking eller vad de nu vill gå på, men åtminstone i dagsläget tycker jag att det är viktigare att värna om jympan och föreningsskapet än innovationer och kommersialism. För annars uppfattar jag det som att Friskis&Svettis är på väg bort från det som jag värderar högst.
Vad är det då som ligger bakom perspektivet att ”trafik till butik” och ”inkomster av försäljning” är så viktigt? De som tycker så, brinner de för att anställda och konsulter ska få mer betalt?
Underbart att du är en sån jympaälskare! Enligt mig är det enklast att leva Friskis&Svettis själ som jympaledare. Alla andra träningsformer och grejer vi sysslar med kräver en större vilja och medvetenhet att leva våra värderingar. Ändå vill jag att vi ska utvecklas, bl a genom andra träningsformer.
I kommande blogginlägg ska jag lägga ut texten om varför jag inte tycker att det finns någon given konflikt mellan att vara kommersiell och värna om föreningsskapet (behöver utrymme). Jag kommer också, till min egen förvåning (om jag inte ändrar mig), hävda att det inte är hela världen att använda fraserna om trafik och butik. Jag föreslår ett annat sätt, men det kan vara svårt att lära gamla hundar sitta. Syftar absolut inte på dig eller mig.
När det gäller betalt till konsulter, anser jag att det ibland betalas ut alldeles för höga summor (inte till mig).
Så vad är sensmoralen, att Friskis&Svettis ”lever av inkomster av försäljning” genom att det möjliggör att betala (för) höga arvoden till konsulter? Det är inte ett speciellt övertygande argument för att driva just någonting kommersiellt.
Nu tycker jag nog att du spetsar till det lite väl mycket. 🙂
Haha. Guilty as charged. Förstår väl egentligen att det inte är så svartvitt. Det ska bli intressant att läsa kommande inlägg i ämnet.