Vet inte i hur många år jag har hört olika Friskis&Svettis-representanter uttala frasen: ”Vi får aldrig bli nöjda.” Alla åhörare har nickat instämmande. Och i hemlighet tänkt, misstänker jag: ”vilken tur att jag och min förening alltid utvecklas!”

Jag har i alla fall gjort det.

Och det är ju sant. De senaste 10 åren har vi utvecklats enormt mycket. Vi är många fler medlemmar. Vi har fler lokaler och de är snyggare och finns i mer attraktiva områden. De är mer funktionella och träningsutbudet är större.

Jag tror också att vi som leder och instruerar har utvecklats. Vi är mer medvetna om vad vi håller på med. Vi har med Riks tränings- och utbildningsteams stöd fått bättre koll på funktion och vad våra olika träningsformer och pass är tänkta att ge för resultat.

Vi kan verkligen vara nöjda med oss själva.

Ändå. I våra framgångar ligger det största hotet. Som jag skrev i förrförra bloggen: hotet är av affärskritisk art. (Nu känner jag att jag får pluspoäng av er som ibland slänger er med fraser som ”Vi måste driva trafik till butik” eller ”Vi måste komma ihåg att vi ska sälja träningskort, att det är inkomster av försäljning som vi lever av”.)

Hotet handlar just om det: risken att tappa medlemmar, att folk hellre går till en annan butik.

Och vad är hotet? Jo, att vi inte har ett fungerande system för verklig innovation.

Power Hour, Kamp och alla andra nya pass som kommit de senaste åren, jag älskar dem! Men det är inte den sorts innovation jag är ute efter.

Vad vi gör hela tiden, är att vi förfinar och slipar på det vi redan har. Men att vi utvecklar oss så lyckosamt, gör oss samtidigt blinda för hotet: Något verkligt nytänkande får inte plats. Vi har inget sätt att ta hand om stora idéer.

Bristen på system för verklig innovation, betyder att alla organisationer som erbjuder träning riskerar att likna varandra allt mer. Vi kan alla härma varandras produkter, tjänster och tilltal i kommunikationen. Visst, vi har våra egna Friskis&Svettis-idéer (formulerade i verksamhetsidé och värderingar, levda av oss funkisar), men vi behöver också arbeta på att manifestera vår idé på helt nya sätt. Vi behöver göra det för att behålla elden och visionen levande.

Och vi behöver göra det för att människor ska välja just oss, för att vi ska driva trafik till butik utan att kortsiktigt deala med pris, rabatter och diverse ”fantastiska” erbjudanden.

Alltså.

Vi måste så snabbt vi kan, inrätta ett system för verklig förnyelse. Målet ska vara att ta fram nya STORA Friskis&Svettis-idéer samt strategier för hur vi omvandlar dem till handling, samt eventuellt produkter och tjänster i vårt utbud. Kanske är det i stället hur vi organiserar oss som kommer att revolutioneras av nästa stora idé.

Utifrån det som gör oss så bra och framgångsrika – vår verksamhetsidé, våra värderingar
samt vår förmåga att leverera med visionen för ögonen – måste vi nu hitta på något nytt på riktigt, något som slår världen med häpnad. Och så klart driver trafik till butik.

image

Börjar det stora här?

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

9 kommentarer till Problemet med att vi är så bra

  1. L skriver:

    I egenskap av reaktionär och dogmatisk jympalover så tycker jag att du är, förlåt mig, helt ute och cyklar. Jag tycker snarare att Friskis&Svettis utvecklas för mycket och för fort och att hetsjakten på trafik till butik genom innovation för organisationen bort från dess kärnvärden och existensberättigande.

    Friskis&Svettis är en förening och det är något fundamentalt fel på dem som tror att Friskis&Svettis ”lever av” inkomster av försäljning. Det är inte så föreningar fungerar, per definition.

    Som jag har varit inne på tidigare så finns det potentiella positiva samhälleliga effekter i att organisera sig som en ideell förening istället för som ett företag, likväl finns det potentiella positiva psykologiska effekter för den enskilde funktionären i att vara volontär istället för att vara anställd. Det här är mjuka värden som saknar marknadsandelarnas påtaglighet, men som jag ser det så är det otroligt viktigt för F&S att värna dessa värden. Det är inget självändamål överordnat allt annat att tjäna mer pengar medelst fler och fler kunder. Relevant trafik till butik att driva skulle vara den av människor som har det i sig att älska jympan men som ännu inte har upptäckt den.

    För ni har ju redan det mest magiska, den största innovationen av dem alla, framför er, och dessutom folk som är villiga att dela med sig av den ideellt (jag har nyss lärt mig att Stockholmsledarna arvoderas, blygsamt men ändå, och jag tycker att det är lite problematiskt, men det får väl gå). Förmedlingen av jympa är hur som helst extremt kostnadseffektiv, så jag förstår inte hur man kan ha ett sådant felfokus på pengar i en verksamhet som nästan inte kostar något men har en så stark positiv inverkan på människors liv.

  2. Jympajesus skriver:

    Lotta, Jag tycker det är synd att du börjar kommentaren som du gör. Du tar ju själv udden av dina synpunkter genom att beskriva dig som reaktionär och dogmatisk jympalover! Fast jag tycker det du säger är intressant. Jag tycker inte att det finns någon motsättning mellan att vara en sann förening och samtidigt kommersiell. Men för att förklara denna min synpunkt behöver jag ett nytt blogginlägg. Tack för inspirationen!

  3. L skriver:

    Saken är den att jag inte tycker att det är något negativt att vara reaktionär och dogmatisk i det här sammanhanget 🙂 Jag kan definitivt stå för att vara reformfientlig, bakåtsträvande, renlärig och ortodox vad gäller jympan i synnerhet och Friskis&Svettis i allmänhet.

    Det jag känner händer när man fokuserar på det kommersiella är att man exploaterar jympan, jympan som är en otroligt fin, varm, välkomnande och frivillig källa till individuell utveckling såväl som möten mellan människor. Vem är det som vill tjäna pengar på det här och varför?

  4. Jympajesus skriver:

    Två saker reagerar jag på:
    1 Jympan är fantastisk, men Friskis&Svettis är så mycket mer.
    2 Ingen tjänar pengar på Friskis&Svettis, förutom dem som är anställda av någon av föreningarna eller anlitas som konsulter (som jag).

  5. L skriver:

    Inte för mig. Och jag fattar att den positionen är rätt så unik, men jag tycker ändå att det är en legitim position. Friskis&Svettis värdering om träning som drivs av lust mer än måsten är sympatisk även när den appliceras på t.ex. spinning och konceptpass, men jag vill ändå inte gå på spinning och konceptpass. Jag vill bara gå på jympa. Det betyder inte att jag missunnar andra att gå på indoor walking eller vad de nu vill gå på, men åtminstone i dagsläget tycker jag att det är viktigare att värna om jympan och föreningsskapet än innovationer och kommersialism. För annars uppfattar jag det som att Friskis&Svettis är på väg bort från det som jag värderar högst.

    Vad är det då som ligger bakom perspektivet att ”trafik till butik” och ”inkomster av försäljning” är så viktigt? De som tycker så, brinner de för att anställda och konsulter ska få mer betalt?

  6. Jympajesus skriver:

    Underbart att du är en sån jympaälskare! Enligt mig är det enklast att leva Friskis&Svettis själ som jympaledare. Alla andra träningsformer och grejer vi sysslar med kräver en större vilja och medvetenhet att leva våra värderingar. Ändå vill jag att vi ska utvecklas, bl a genom andra träningsformer.
    I kommande blogginlägg ska jag lägga ut texten om varför jag inte tycker att det finns någon given konflikt mellan att vara kommersiell och värna om föreningsskapet (behöver utrymme). Jag kommer också, till min egen förvåning (om jag inte ändrar mig), hävda att det inte är hela världen att använda fraserna om trafik och butik. Jag föreslår ett annat sätt, men det kan vara svårt att lära gamla hundar sitta. Syftar absolut inte på dig eller mig.
    När det gäller betalt till konsulter, anser jag att det ibland betalas ut alldeles för höga summor (inte till mig).

  7. L skriver:

    Så vad är sensmoralen, att Friskis&Svettis ”lever av inkomster av försäljning” genom att det möjliggör att betala (för) höga arvoden till konsulter? Det är inte ett speciellt övertygande argument för att driva just någonting kommersiellt.

  8. Jympajesus skriver:

    Nu tycker jag nog att du spetsar till det lite väl mycket. 🙂

  9. L skriver:

    Haha. Guilty as charged. Förstår väl egentligen att det inte är så svartvitt. Det ska bli intressant att läsa kommande inlägg i ämnet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.