Människan har många dåliga slumrande sidor i sig. Lat, egoistisk och självförhärligande är bara några av dem. Så mycket skit ligger på lur färdigt att dra ner oss till pinsamt låga nivåer, om vi inte ser upp.

När det går för lätt bör vi vara särskilt uppmärksamma på oss själva, fast det är paradoxalt då det är så svårt. Självgodhet och gott självförtroende bedövar vår förmåga att se hälsosamt kritiskt på oss själva.

Människan behöver motstånd, osäkerhet och oklara framtidsutsikter. Då är vi som bäst.

Det är därför det är så bra att vi i Friskis&Svettis äntligen möter lite motstånd. Folk kommer inte automatiskt. Det duger inte längre med en handskriven lapp på Konsum om att ”Nu kör vi i Blåsboskolans gymnastiksal!”

(Blåsboskolan i Västerås är bara ett exempel. Det var där jag gick mina sex första år i skolan. Minns inte gympasalen. Var tusan var den? Med Konsum menar jag affären i korsningen Agnegatan – Arosvägen, men när Friskis&Svettis startade fanns den inte ens kvar.)

I dag är det inte ens säkert att en stor reklambyrå kan få fart på medlemsrekryteringen, det som ibland talas om som ”försäljningen”.

Nä, nu måste vi ta fram våra (människans) allra bästa sidor. Vi måste ha nya idéer. Vi måste se långt fram. Vi måste jobba. Vi måste vara snälla. Vi måste lyssna på folk och höra vad de säger. Vi måste hitta en egen väg till människors hjärtan. Vi måste erbjuda något människan vill ha, något vackert, något stort, något glädjande, något med mening.

Jag är säker på att vi kan klara det.

Där i det självgoda mörkret levde hela tiden det som varit ljust med oss i Friskis&Svettis. Det lyser om vår verksamhetsidé. Det skiner om våra värderingar. Det gnistrar om vår ändamålsbeskrivning. Och det sprakar om vår vision.

Gån ut och gör det – igen – på vårt sätt.

Amen.

image

Nej, tyvärr. Lågt pris är inte vägen framåt.

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.