Jag lärde mig nyss att en revolution kan pågå hela tiden. Den måste inte vara som vi lärt oss att den franska var, kort och våldsam, utan långsam men ändå lika omvälvande.

Som feminismen. Somliga ser framför sig aggressiva, osminkade kvinnor i gummistövlar, men de flesta av oss – män och kvinnor – jobbar ju gladeligen på att den revolutionen ska fullbordas så att vi snart blir jämlika.

Och Friskis&Svettis är ju en del i den revolutionen. Vi har väl ingen könsmaktsordning? Hos oss kan alla sorter bli funkisar, styrelseledamöter, receptionister och verksamhetsledare.

Fem procent av Sveriges befolkning är med i Friskis&Svettis. På vissa orter närmar sig den siffran 20 procent. Vilken kraft vi är! Eller rättare sagt skulle kunna vara.

Jag har varit inne på det här ämnet förut. Och menat att vi kan ta på oss att göra väldigt mycket mer gott i samhället genom att fortsätta det vi gör, d v s förse folk med roliga sätt att träna. Men det finns många människor vi hittills inte riktigt lockat till oss eller gjort erbjudandet tydligt för.

Tidigare har jag även skrivit att vi INTE ska göra samhälleliga insatser för att vi likt en institution eller myndighet tillsammans med kommuner och landsting ska starta stora tungrodda folkhälsoprojekt. Nej, vi ska bara jobba på med glädjen som drivkraft precis som vanligt. Och precis som vanligt vända oss till individer, inte grupper. I mötena skapar vi Friskis&Svettis Moments i en lång revolutionerade rad.

Det finns massor av individer därute, med vars medverkan kulturrevolutionen skulle kunna rulla vidare.

Vad kunde vi inte göra för integrationen mellan gammelsvenskar och nyare?

Vad kunde vi inte göra för att sprida en lustfylld, humanistisk och mindre sträng syn på hälsa och träning?

Vad kunde vi inte göra för att stärka människors tro på att det går att åstadkomma förändring, personlig och samhällelig?

Politiska beslut kan ju också vara bra, men förändring kommer på ett skönare sätt med små steg i taget om man jobbar på att stärka en god kultur där man inte gör skillnad på folk utifrån ytliga bedömningar grundade i ursprung, könstillhörighet eller ålder.

Kör hårt på Friskis&Svettis kulturrevolution. Den började 1978, har svajat hit och dit under åren, men nu tar den fart igen. Vilka stora samhällsfrågor omvandlar vi till armhävningar med ett leende?

Amen.

Caitlin Moran

Inspiration till blogginlägget: Värvet International med Caitlan Moran.

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.