Den bästa kommunikationen från Friskis&Svettis ut till massorna finns på Facebook. Den görs av tre kategorier kommunikatörer, dels den anställde på Friskis&Svettis, dels ledare som vill berätta om sina pass, dels den lycklige medlemmen. Alla förenas av den relativa spontaniteten. Budskapen är inte genomtänkta och sönderanalyserade och därför läcker de en massa känslor: kärlek, glädje, berättarlust, stolthet, engagemang. Känslorna smyger sig in i information om en schemaändring, märks i lusten att leda och i viljan att tacka för en härlig upplevelse.

De här budskapen är oftast inga under av smarthet, men de känns. De berör och attraherar eller stöter bort, precis som ärlig kommunikation måste fungera om den ska göra något slags jobb. Och det vill vi väl att den ska göra?

Just nu är vi stolta över hur Friskispressens Mattias Wising, tog ställning i en känsloladdad chefredaktörsspalt och fick både viral och traditionell spridning i medierna. Han spred vår värdering om att vi välkomnar alla och visade att vi även – likt flera F&S-föreningar – går till handling i olika integrationsansträngningar för att verkligen leva som vi lär.

Det som berör, når fram.

Så varför har vi beröringsskräck när vi satsar pengar på reklam? Varför kommer det bara ut ljumma budskap som inte engagerar just då? Varför vill vi inte engagera på riktigt när vi har hundratusentals visningar på betald annonsplats?

Vi som gillar att beröra och komma innanför skinnet på folk. Vi som skiljer ut oss på träningsmarknaden genom att drivas av en träningsfilosofi och värderingar som betonar andra saker än styrka, kondition och rörlighet, sådant som syftar till att utveckla hela människan och göra oss själsligt starkare i vardagslivet, tryggare i oss själva, inkluderande och så harmoniska livsnjutare det bara går.

Håll med om att det är en intressant fråga.

Friskispressens genomslagsfolder från Riks Årsstämma i Trollhättan.

Friskispressens genomslagsfolder från Riks Årsstämma i Trollhättan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PS
Som copywriter och creative director härjar jag runt även här på Facebook.
Och på hemsidan.

 

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

2 kommentarer till Beröringsskräck i Friskis&Svettis?

  1. Per Karlberg skriver:

    http://guldnyckeln.se/tavlingen/vinnare-2016/
    Men Hatar Träning fick Guldnyckeln förra veckan. Det var väl bra?

  2. Jympajesus skriver:

    Haha, man blir så klart smickrad av priser. Men i enlighet med mitt resonemang kan jag inte heller i appen se hur Friskis&Svettis värderingar tar tag i våra känslor och gör ett djupt intryck. Refaat el Sayed fick också pris. 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.