Mycket jympa i jympan på måndag

den 9 juli, 2011 · 7 kommentarer

Som mycket erfaren (gammal?) jympaledare är jag grymt intresserad av projektet Mer jympa i jympan. Det innehåller – grovt sett – två ambitioner. Dels att införa ett nytt minutupplägg, dels att renodla jympans karaktär (härma och häng på, utgå från musiken, ha kul och lek med andra känslor än kul).

Båda ambitionerna intresserar mig lika mycket. Vad gör ett nytt minutupplägg med träningseffekten och upplevelsen? Och går det att vitalisera det 33 år gamla flaggskeppet jympa med ett ännu mer inspirerat ledarskap och ett ännu mer medvetet och lekfullt användande av musik, också mer vågad och spännande musik?

En förändring som jag upplevt och som jag tycker är positivt under senare, är hur de uttalat nya funktionella passen har spillt över kunskap – inte rörelser – till jympan. Cirkelfysledarnas gymnastikdirektörsmässiga och nitiska inspektion av hur vi deltagare utför rörelserna ökar medvetenheten om hållning och funktion. Det tar vi med oss in i jympan utan att kompromissa med det lekfulla inslaget i jympan. I bästa fall.

Jag tvekar att skriva ”lekfulla” eftersom ordet riskerar att associeras med larvigheter, men det är alltså inte det jag menar. Man kan leka på blodigt allvar. Jag tror att det är då det blir mycket jympa i jympan.

Vi pratar mycket om det här hemma. Eftersom två personer i den här familjen är jympaledare. Nu har vi satt ihop ett pass tillsammans som förhoppningsvis ska vara ett lyyysande exempel på fenomenet ”mycket jympa i jympan”. Vi tycker att vi har en bra spännvidd på musiken, vi tycker att vi skapar utifrån musiken och vi hoppas att det bara ska vara att hänga på och uppleva ett bra träningspass. Och på vägen känna något i själen. Screw mindfulness, liksom. Vi predikar mindlessness. Get lost in the music.

Pretto, stort självförtroende, stora ambitioner, eller hur? På måndag kl 11:30 på Friskis&Svettis Lindhagen i Stockholm är det upp till bevis. Och örat på rött ibland, så klart. Det går inte att jympa till låg volym.

Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

Hemsida →

7 kommentarer till Mycket jympa i jympan på måndag

Isa k skriver:
9 juli, 2011 kl. 13:12
Jäklar vad det lockar att sätta sig på planet till hufvudstaden…
Helena skriver:
10 juli, 2011 kl. 08:37
Å jag som redan hade bokat för att MW brukar ha skitbra pass, och så blir det bonus! 🙂
Helena skriver:
11 juli, 2011 kl. 12:37
Det var bra, roligt, varierat, fullt ös och bra musik! Det skulle vara kul att få veta mer exakt hur det här passet skilde sig från gängse jympa. Själv tyckte jag att sista syretoppen var lite kortare (och mindre jobbig) än Michèles vanliga pass, men det kanske var inbillning för att luftkonditioneringen var bra? Och så gillar jag den aktiva avslappningen … 🙂 (Strupsången framkallade närapå skrattkramp i magmusklerna.)
muffinshow skriver:
11 juli, 2011 kl. 19:39
Jympajesus (JJ) och lilla basledaren (LB):
Helena, kul att du gillade passet.
LB: Det är som du skriver; min sista är 30 sekunder längre än dagens. Vi får väl se om vi kan lägga på lite mer tyngd till nästa gång. Tempot är snabbare, vilket ger andra rörelsemöjligheter.
JJ: Ja, det är ju det där med att balansera funktion och upplevelse. Vi älskar övergången från låten innan. Två akustiska gitarrer möts i olika tempon och stilar.
LB: Min tolkning av ”mer jympa i jympan” är inte något som skiljer sig från det du kallar gängse jympa, utan att försöka använda musikens potential utan att komma bort från det enkla, som är jympan.
JJ: Jag tycker att många av dagens pass skulle bli intressantare med en mer varierad och vågad musik. En annan ledare som var på passet tyckte inte att dagens musik var så märkvärdig och det tycker inte vi heller. Bara kul.
LB: Men om man jämför med många pass så kanske en sådan här musiklista sticker ut.
JJ: Jag vill att den musik jag använder på mina pass ska sticka ut. För mig är det ett sätt att kommunicera med deltagarna på passet. Jag vill ha reaktioner.
LB: Jag gillar också variation. Jag blir förvånad hur ofta jag är på pass där det är samma slags musik rakt igenom, och där musik och rörelser inte matchar varandra, men framför allt där betoningen i takten inte används alls. Märks lättast under styrkan när musiken säger ”lyft nu” och ledaren istället väljer att sänka. Hela energin går förlorad och man orkar mindre.
JJ: Just det där med betoningen är enkelt att lära sig, tycker jag, när man blir medveten om att ettan i takten oftast är tung och drar neråt, medan tvåan lyfter. Och så trean ner igen och fyran upp. Det blir stor skillnad i upplevelse.
LB: Ett bra exempel är styrka i halvtakt (låten går dubbelt så snabbt som man vill jobba). Ettan och trean blir lätt de enda taktslagen som jobbas på. Om inte de råkar vara de mest betonade, och det är inte ofta, går man miste om all energi.
JJ: För vår del handlar jympans attraktionskraft om musiken och om vad som händer hos deltagarna när musik och rörelse stämmer. Självklart ska jympan erbjuda funktionell allroundträning också, men hur vi lyckas förmedla känslor med hjälp av musiken är det som gör skillnad och gör jympan evigt rolig.
LB: Haha, det här var ett långt svar.
JJ: Nu kan någon annan få skriva något.
Helena skriver:
11 juli, 2011 kl. 20:05
Ni är underbara, tack!
Det är precis såhär jag som motionär känner (och ibland tänker), men har svårt att formulera. Hur i stort sett allt handlar om att musik och rörelser ska stämma, att musiken ska dra (uppåt, framåt) och peppa och lyfta och ge energi. När musiken utnyttjas fel (eller inte alls) är det som att vara på en konsert där folk börjar klappa takten på ettan och trean — man blir galen och vill bara slita sitt hår och springa därifrån.
Det här kändes som riktig vuxenjympa (i en mycket bra bemärkelse!). Jag kan faktiskt uppskatta en och annan hitlåt i jympapassen då och då, men då ska musiken och rörelserna baske mig bära varandra (det finns ledare som fixar det där!). Det kan vara kul att gapa med i en skrålvänlig hit och bli hög av det, men det allra, allra bästa är ändå det här som ni försöker propagera för. Ska tänka på de där övergångsgitarrerna nästa gång … 😉
Rebecca skriver:
14 juli, 2011 kl. 07:47
Musiklistan, för vidare inspiration??!!
muffinshow skriver:
14 juli, 2011 kl. 08:08
Rebecca, här är listan:
Don’t stop ’til you get enough-Michael Jackson
Dum av dig- Daniel Adams-Ray
Ajárrate- Mercedes Peón
Run- Air
Get it in- Jammer
Where did you sleep last night- Oddjob
Marjaani Marjaani Kasame-Sunidhi Chauhan, Sukhwinder Singh & Pritam
Guitar- Prince
Des konnst glam- La BrassBanda
Hussel- M.I.A.
American Ride- Toby Keith
Buster Voodoo- Rodrigo Y Gabriela
My Companjera- Gogol Bordello
White Session- CocoRosie