Är man Jympajesus har man som uppgift att predika. Dagens text handlar om ett av Jympans allra viktigaste evangelium: att få alla med i feelingen.

Jympans ledarskap är präglat av härmandet. Det ska inte behövas några muntliga instruktioner. Att tråka ut en adrenalinstinn grupp med instruktioner om vad som kommer i tredje låten leder icke till himmelriket. Deltagarna ska fatta direkt hur rörelsen ska utföras. Allt eftersom vi upprepar samma rörelse ska man som deltagare hinna känna att rörelsen också kan uttryckas, snarare än utföras.

Men ska deltagarna våga gå från ”utföra” till det mer personliga ”uttrycka”, då måste man snabbt skapa en fri och tillåtande känsla, en atmosfär av att allt är förlåtet redan innan någon har syndat. Här måste man jobba hårt på att få alla med sig på det religiöst gemensamma som Jympan är. Utan att det märks att man jobbar hårt, det skulle sabba den eftersträvade frihetskänslan.

Ok, så här gör man:

1 Använd första låten till att skapa en lättsam vi-känsla. Få ögonkontakt med alla. Ha en ljus låt med driv, men inte tokdriv. Gå aldrig runt i cirkel under första låten. Det är ett oförlåtligt slöseri med kontakttid.

2 Kör alla rörelser länge. Ge folk chansen att gå in i musiken och uttrycka rörelserna. Tänk trance.

3 Se till att alla rörelser är naturliga, d v s att armarna vill svänga åt det håll du svänger dom. Krångla aldrig till det. Himmelriket kommer aldrig till den som försöker tricksa sig dit.

4 Gör värdiga rörelser, inget larv. Lekfullheten sitter i attityden, inte i barnsliga eller på annat sätt ovärdiga rörelser. Du är inte lekledare för 3-åringar, du är jympaledare för normalbegåvade vuxna.

5 Överraska. Använd oväntad musik. Låt musiken ta fram rörelser som inte finns i rörelsebanken. Det håller deltagarna alerta och uppmärksamma, redo för frälsning. De ser på dig med förväntansfull blick. Vad kommer nu? Kommer jag till himlen nu?

Svårare än så är det inte. Gån ut och gör. Amen

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

4 kommentarer till Enkla jympaknep 2: Så får du alla med på noterna

  1. Nurse Angry skriver:

    1. Den som aldrig gått runt under första låten får kasta första gymnastikskon. Vissa saker MÅSTE man bara få prova på för att sedan kunna låta bli.
    2. Grupphypnos, tänk sekt. Tänk att du ska kunna hälkicka ut genom dörren och längs med Hornsgatan och få med dig gruppen hela vägen till Slussen.
    3. Förutom på pulsjympan. De har en annan gud och hur man kommer till deras himmel kan inte vi vanliga dödliga förstå.
    4. Familjejympan är underskattad, fast där och inte annars. Vad jag förstått är juniorerna snabba på att visa sitt missnöje om de inte tycker om. Vi vuxna borde också säga nej till sånt vi tycker är ovärdigt.
    5. Be nån du litar på att ge dig en låt som de tror att du skulle gilla men som inte liknar dina vanliga val. Rörelsebanken är överskattad vad gäller kondis. Vad hittar man där egentligen?

  2. Helena skriver:

    Pulsjympaguden? Svår att riktigt artbestämma, men det är nåt med det där att röra sig helt synkront i grupp. ALLA åt samma håll, och de som står mitt emot åt andra hållet. Man kommer in i ett flow under den långa konditionsdelen och får liksom drömma sig bort till showbusiness (utan speglar, så man blir aldrig avslöjad). Och så den sköna känslan, belöningen, när man går på passet för tredje gången och faktiskt sätter den där kombinationen som kändes helt omöjlig gång ett. När man väl har tagit sig in vill man aldrig ut igen! Kom och låt dig förledas … Det är pulsjympan som är den smala vägen. 😉

  3. Nurse Angry skriver:

    Man ska absolut inte försöka få in pulsjympan inom samma ramar som vanliga jympan, då stympar man den. Det är riktigt kul när man varit på ett pulspass några gånger och lyckas med alla kombinationer – då blir det även bra träning. Puls är för de invigda, och så ska det vara!

  4. muffinshow skriver:

    Smala vägen. Den var bra, Helena.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.