Volymen ska upp
Rött är fint. När passet öser på och allt känns som ett stort och varmt party lyser örat rött.
Alla kan Men alla vill inte.
Jympan är för många, bara man inte skrämmer bort folk med krångel och armvift. Annars kan varenda kotte gå loss och glömma bort sitt ego en stund.
satsa på människorna
Den skillnad som vi i Friskis&Svettis har möjlighet att bygga på är människorna, deras kunskap, passion, förmåga och värderingar. Satsa på människorna, så kommer kvaliteten.
Jympaupplevelsen Friskis&Svettis själ
Jympan var det första uttrycket för Friskis&Svettis idé om träning och gemenskap. Den kan fortfarande vara vårt mest unika erbjudande om vi vårdar den klokt och lekfullt.
Jympajesus predikar
Kanske kan man säga att Jympajesus är en besserwisser. Själv anser han att han debatterar viktiga frågor i sekten.
Tänk på att du får vila på sjunde dagen, och så är du väl trots allt inte mer än människa? 😉
Fem dagar kvar. Har jag jobbat med låtarna? Näe.
Inte för att jag har läst Bodil Jönsson, men finns det inte nåt hon kallar ställtid? Själv tror jag på det omedvetna. Det är där det händer!
Håller med. Ställtid behövs därför att mycket av skapandet händer under den tid inget fysiskt sker. Men i jympans fall måste man ju faktiskt någon gång lyssna på låtarna. Och ta några steg, röra på armarna. Ska göra det i dag. Ska.
Be den allra minsta lilla sektmedlemmen att kittla dig till musiken! Då kommer du nog igång. 😉
Eller be Lilla Basledaren ge dig en spark i baken. Det gör hon gärna 🙂
Jobbade med första låten av tre igår kväll. Inte klar, men några rörelser tror jag sitter.
In med lite Whitney Houston i passet, så löser det sig snabbt får du se.
Klockan är 21, disken är avklarad, treåringen somnade precis. Man tar fram lilla musikmaskinen, pluggar in lurarna, ställer sig på vardagsrummet och trycker på play.
21.37, efter sju-åtta genomlyssningar har jag en första skiss för första låten. Redo att låta en liten basledaren godkänna eller förkasta.
I Wanna Dance With Somebody tra-la-la. Det blir ju skitbra. Tack.
Försöker jobba hemma men inte mycket händer. Fikar, tittar på dokumentär om Jimi Hendrix på Svt Play, svarar på mail, kollar Twitter och Facebook. Och så helt plötsligt – jag visste att det skulle hända – klickar jag fram Mixmeister, trycker igång låt två (Shukar Collective) och reser mig upp. Och det går ganska lätt. Tror den är fixad. Lilla basledaren måste godkänna. Två och en halv dag kvar och bara en låt. Det kan gå.
Ha ha, precis sådär är det! Claire Bretécher gjorde en rolig serie om det nån gång under kritaperioden (80-talet). Hennes frilansande alter ego (som hatar att städa) städar hela huset bara för att skjuta upp att börja jobba. Själv har jag det just nu fruktansvärt rent hemma. (Är inte med på Facebook, men det verkar inte hjälpa ett dugg.) Lycka till! Du klarar det. 🙂
Tänkte efter att ha jobbat med låt två att ”nu räcker det”. Jag orkar inte mer. Jag vill inte mer. Det där får jag samla kraft till och göra senare. Men så testade jag i alla fall lite på låt tre (Mumford & Sons) innan jag cyklade iväg till ett kontor. Vimsigt, blev det. En, kanske två, rörelser kan funka.
lyckatill med det nya passet!
He he, tack. Har tre låtar så gott som klara för ny uppvärmning på måndag. Mer kreativitet orkar jag inte i ett svep. 😉