Låt mig presentera hemliga A. Vem kan hon vara? Jag har ingen aning men jag vet att hon vet hur det känns när det inte är Singing-in-the-rain-feeling. Kanske också hur man hittar tillbaka till feelingen där och då. Enjoy.

 

PUTTING ON MY SIDEKICK FACE

Det är en av de där dagarna. När du får springa från jobbet för att hinna till passet. När du fastnar i trafiken på vägen till träningsanläggningen. När halsen är igenkorkad av förkylningsvirus men ingen kunnat ställa upp och vikariera. En av dagarna när de snabba stegen in i hallen är snabbare än vanligt, när händerna är hektiska på stereons knappsats, när skivan hoppar i racket och fingrarna fumlar när de skall rätta till den. När det nya passet känns omöjligt att minnas, eller (värre) så mycket sämre än det gamla att det omöjligt kommer att kunna vinna deltagarnas gillande. När den första person du får syn på när du kommer in i hallen är den sista person du hade velat se – din arbetskamrat, din kursare, din instruktörskollega, den där deltagaren du bara inte klarar av. När du stressad hinner bläddra bort hela uppvärmningen innan du kommer in i matchen. När du tappar bort dig halvvägs in i passet och får göra heelkicks en hel lång (och hur lång verkar den inte just då) vers, eftersom det står helt stilla i skallen. När den första missen föder en andra, som föder en tredje. När stressrosorna slår ut på kinderna, och du önskar att du vore någon annanstans.

Det är då jag tar på mig mitt sidekick face. Det är då min rygg blir lite rakare, mina steg lite spänstigare, min hållning lite bärigare. Det är då mina gester blir lite tydligare, mitt kast med huvudet lite stoltare, mitt ansiktsuttryck lite mer engagerat, mitt koreografiminne lite skärptare. Det är då jag gör en armhävning mer än jag egentligen orkar, böjer knäna en centimeter längre ned än jag egentligen kan, lyfter lite, lite mer från golvet än tyngdkraften egentligen medger. Det är då, när jag ser att du funderar på vad du skall göra härnäst, som jag syftar det håll jag vet att du annars brukar gå just här och hoppas att det skall hjälpa (men diskret, jag vill ju inte att det skall se ut som om jag rättar dig). Det är då jag låter min blick en nanosekund försöka fånga din (glasartade) och säga ”KOM HEM. IT’S ALL GOOD.”

Jag tänker att du förmodligen inte ser att jag gör det, men jag gör det ändå.

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

6 kommentarer till Hemliga A om känslan att leda (6)

  1. Helena skriver:

    A, du måste vara en äkta ängel!

  2. A. skriver:

    Öh, det här känns ju som svårartat falsk marknadsföring, för någon ledare är jag långt ifrån (jag vet inte ur det missförståndet har uppstått?). Jag (som även är textens jag) är en av era helt vanliga smurfar på golvet. Men jag är ju inte blind för det (apropå att veta något om hur det är när det inte är singing-in-the-rain-feeling).

  3. Jympajesus skriver:

    Förlåt A. Jag vet ju inte heller vem du är. Jag bara tolkade det där fipplet med cd-skivan och knapparna som något bara ledare känner igen. Jag blev förvånad. 😉

  4. JossiPP skriver:

    Nu förstår jag mycket bättre! Känslan att leda – utan att just vara ”ledare”, vi hjälps åt med passet!

  5. A. skriver:

    Ja, textens ”du” är ju inte jag, om någon förletts att tro det (vilken gräsligt klämkäck text det då hade varit). Det är ju i så fall ni.

    (Frågan inställer sig: Är detta en blogg tänkt för ledare? Jag börjar få känslan av att jag är inne och tassar på förbjudet område, och om så är fallet måste jag givetvis respektera det.)

  6. Jympajesus skriver:

    Klart det inte är en blogg för ledare. Jympajesus är för alla.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.