Volymen ska upp
Rött är fint. När passet öser på och allt känns som ett stort och varmt party lyser örat rött.
Alla kan Men alla vill inte.
Jympan är för många, bara man inte skrämmer bort folk med krångel och armvift. Annars kan varenda kotte gå loss och glömma bort sitt ego en stund.
satsa på människorna
Den skillnad som vi i Friskis&Svettis har möjlighet att bygga på är människorna, deras kunskap, passion, förmåga och värderingar. Satsa på människorna, så kommer kvaliteten.
Jympaupplevelsen Friskis&Svettis själ
Jympan var det första uttrycket för Friskis&Svettis idé om träning och gemenskap. Den kan fortfarande vara vårt mest unika erbjudande om vi vårdar den klokt och lekfullt.
Jympajesus predikar
Kanske kan man säga att Jympajesus är en besserwisser. Själv anser han att han debatterar viktiga frågor i sekten.
Mats! Jag gillar tanken att ruska om våra etiketter och lådor rejält! Det ger föreningarna en möjlighet att se över sina kortsystem, sin utbudskarta, tränarnas funktion, lokalers utformning osv., som idag är utifrån våra tidiga kategorier… Vi har ibland svårt att nå ut och förändra när vi ”sitter fast” i förhållningssätt som var mest passande då och inte nu? Jag gillar kategorin rolig men då kanske vi bara får en (1) kategori? Räcker det? 🙂
Man måste ju spetsa till det. ”Rolig” är kanske den stora lådan. Kanske måste man prata om karaktären på träningen när man skapar passen, men hur kategoriserar vi träningen i beskrivningarna till medlemmar och andra? Klart man behöver beskriva, men man får vara noga med orden. Det är så lätt att hamna i klichéer.
Där jag tränar har vi inte något mellanliggande sorteringssystem, utan direkt under gruppträning kommer de enskilda grenarna, typ spinning, BP, gympa, vattengympa. Jag tycker att det systemet är enkelt och bra, men då är jag ju van och ”hemmablind” också, det skall vi inte glömma. Jag kan tycka att försöken att gruppera pass efter random karaktärsdrag funkar sådär halvbra; vissa grenar är lätta att kategorisera, men det kommer alltid att vara några som skulle kunna ingå i flera kategorier och några som inte faller in riktigt bra någonstans.
”Gruppträning” använder vi där jag tränar för att skilja ut träningsformer som kan beskrivas som ”ett gäng deltagare gör ungefär samma sak samtidigt (inte nödvändigtvis exakt samma sak i takt, jag har inga problem att placera t.ex. cirkelfys här) och en ledare styr upp dem” från typ lagsport och helt individuell träning. Jag tycker att beteckningen fungerar hyfsat, men då har jag kanske lägre krav än du på när man får kalla sig en grupp, jag vet inte (jag läste lite gruppsykologi nyligen och där var en ”grupp” ungefär ”fler än tre människor med ett gemensamt mål som är medvetna om varandras existens och upplever sig som en grupp”).
F.ö. instämmer jag angående klichéer, ibland längtar man lite efter skämskudden när man läser passbeskrivningarna.