Friskis&Svettis ska erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet för alla. Men  just jympan är inte för alla.

Jag tänker på det när jag går på lilla basledarens medelpass härom dagen. Det är rakt, enkelt och musikaliskt men det hjälper inte en kille som är helt lost från början till slut. Snubben är 25 år och får inte en grej rätt på hela passet.

Varför? För att han är på fel pass, för att inte säga fel träningsform.

Jag är säker på att denne yngling, uppenbarligen ditsläpad av sin flickvän, hade fått bättre träning och mått bättre på t ex cirkelfys, skivstång, IntervallFlex eller varför inte i gymmet? Jag är imponerad av hur positiv han ändå såg ut medan han vinglade omkring i steg som påminde om ett fyllos vandring över Medborgarplatsen mer än om en ung man som ger järnet på ett jympapass. Likadant efteråt. Han var idel solsken mot sin flickvän. Så ser äkta kärlek ut, tänkte jag och önskade samtidigt att han borde få slippa de här förnedrande timmarna i kortbyxor med kvinnan i hans liv.

Ska man uppskatta och få ut träning av ett jympapass på medelnivå måste man uppfylla vissa kriterier:
• man måste vara ganska tränad
• man måste ha lite koordinationsförmåga
• man måste känna musiken i kroppen
• man bör våga leva ut lite lagom
Så vitt jag kunde se uppfyllde vår unge hjälte inget av ovanstående. Han var psykiskt uthållig, men det är inget krav.

Skulle jag rangordna kraven skulle jag sätta känslan för musiken och modet att leva ut högt. Känner man inte hur musiken tar tag i en och hjälper en i rörelserna, ja, då blir det svårt. Då funkar idén med att härma och hänga på jävligt illa. Liksom den unge mannen stirrar man sig blå på den rödvita varelsen i mitten och försöker med överspända muskler att göra likadant, vilket är dömt att misslyckas. Man måste ju slappna av och ge sig in i musiken på ett ointellektuellt sätt. Huvudet ska inte delta i leken. När det gör det blir det fel.

Jympa är följaktligen för oss som inte tänker så mycket, i alla fall inte på jympagolvet. Jympa är för dem som vågar vara som barn och idioter ett litet tag. Jympan är för dem som ger sig hän, upptäcker att de får träningen på köpet och nöjer sig med det. Riktiga jympare bär inte pulsklocka.

Haha. Jo, det kan man faktiskt få lov att göra. Det kan vara kul att se beviset på att jympan funkade eller bli sporrad till att ta ut svängarna ännu lite mer nästa gång.

Så hur gör man då med dem som lider på jympagolvet? Jag tänkte flera gånger under passet med lilla basledaren och den bortkollrade ynglingen, att jag skulle studsa fram till honom och säga ”Hej, ta det lugnt. Jag ska visa dig hur den här rörelsen funkar.” Men jag gjorde aldrig det.

Befria dem. Om du älskar dem, befria dem.

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

2 kommentarer till Jympa är inte för alla

  1. Lilla basledaren/A.k.a. Nurse Angry skriver:

    Herrejösses, så illa var det inte. Dessutom tror jag att det han höll på med kan räknas som ett slags mental träning. Boot camp på hög nivå. Han kanske skriver en bok om den och blir rik, medans vi andra bara jympar på.

    Min tes är att man (eller kvinna) kan vara rätt så vältränad men har för lite jympavana (kalla det för koordinationsförmåga om du måste) för att kunna använda sin eventuella musikkänsla, leva ut lite etc.

    Om jag skulle rangordna skulle hierarkin se ut så här: är man ganska vältränad och har tillräckligt med koordinationsförmåga för att fritt kunna känna musiken I kroppen kan man då leva ut lite. Och därmed få känna lite glädje. Och förhoppningsvis även god träningseffekt.

    *Välj rätt nivå- medeljympan är t ex inte tänkt som nybörjarjympa
    *Slappna av i kroppen
    *Öva. På jympan gör vi det dessvärre framför andra, en form av tough love kan man säga. Och vad gör man inte för att få känna äkta rörelseglädje?
    *Lyssna
    *Slappna av i hjärnan. Låt kroppen försöka göra som apan i mitten.
    *Lyssna ännu mer
    *LYSSNA på musiken
    *Lev ut lite lagom (kan uteslutas)

    Gudarna vet att männen kan behöva träna sin koordination, men de vet även att kvinnorna kan gott och väl behöva lite styrketräning. I sin vishet har de nu välsignat oss med några gåvor för hela mänskligheten i form av cirkelfys, cirkelgym, skivstång och t.o.m. intervall flex, precis som Jympajesus skriver. Kärleken kan få leva och blomstra även på F&S. Boka 2 platser nu.

  2. Jympajesus skriver:

    Jo. Det var verkligen illa. Fast med glatt humör.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.