Volymen ska upp
Rött är fint. När passet öser på och allt känns som ett stort och varmt party lyser örat rött.
Alla kan Men alla vill inte.
Jympan är för många, bara man inte skrämmer bort folk med krångel och armvift. Annars kan varenda kotte gå loss och glömma bort sitt ego en stund.
satsa på människorna
Den skillnad som vi i Friskis&Svettis har möjlighet att bygga på är människorna, deras kunskap, passion, förmåga och värderingar. Satsa på människorna, så kommer kvaliteten.
Jympaupplevelsen Friskis&Svettis själ
Jympan var det första uttrycket för Friskis&Svettis idé om träning och gemenskap. Den kan fortfarande vara vårt mest unika erbjudande om vi vårdar den klokt och lekfullt.
Jympajesus predikar
Kanske kan man säga att Jympajesus är en besserwisser. Själv anser han att han debatterar viktiga frågor i sekten.
”När det blir mycket pannben måste hjärta vara i ledarskapet och hur vi välkomnar och tar hand om människor. Det måste dunka febrilt i hur vi pratar om träning. Vi måste påminna om att vi inte tränar för träningens skull. Vi måste dra åt motsatt håll, bort från fixeringen vid kroppar och teknik.
Mats, Du är inne på en viktig del av vårt ”arbete” inom F&S. – låta hjärtat vara med.
”När det blir mycket pannben måste hjärta vara i ledarskapet och hur vi välkomnar och tar hand om människor. Det måste dunka febrilt i hur vi pratar om träning. Vi måste påminna om att vi inte tränar för träningens skull. Vi måste dra åt motsatt håll, bort från fixeringen vid kroppar och teknik.”
Det ledarskap vi dagligen visar i våra lokaler kommer enligt mig bli än viktigare i framtiden. I tider där allt mer görs i olika ”appar” och via datorer kommer det personliga mötet sticka ut och här ska vi vara världsbäst. Vi på F&S ska alltid enligt min mening välkomna våra motionärer med ett leende, en framtid med passerkort och därmed öppet dygnet runt är väldigt främmande för mig.
Dock delar jag inte fullt idén att vi ska bortse från teknik helt och hållet. I mitt uppdrag som individuelltränare (tid. Gyminstruktör)är tekniken A & O i början. Att träna i en gymmiljö utan att behärska rätt teknik kan vara förödande.
Men med det sagt (nåja, skrivit)tror jag du menar tekniken på t. ex. jympapassen. Det har ingen större betydelse om armarna och ben lever sina egna liv så länge man har ett leende på läpparna (talar 100% ut efter egen erfarenhet). Släpper vi bara fokusen på tekniken och gör så bra vi kan kommer rörelserna att sitta efter ett tag.
Jag är inte emot teknik. Strävan efter bättre teknik har betytt mycket för mig.
Jag förstår inte detta att man så ofta bara för att man poängterar vikten av lust och ”hjärta” antas vara ”mot teknik” eller inte inse poängen med och vikten av god teknik. Jag ser verkligen, verkligen ingen motsättning däremellan. Däremot kan jag se risken att man tappar lustelementet när man, som den allmänna trenden är nu (och nu snackar jag alltså inte om Friskis specifikt, det här är något jag tycker mig se lite överallt), fokuserar mer och mer på pannben och spykänsla, och låter hur ”bra” ett pass är mätas enbart i hur nära deltagarna är att kräkas av mjölksyra efteråt. Coolt, visst, men kul? Och vad gör det med ledarstilen, om pannbenet blir det viktigaste?
A. Kämpar som en idiot för att kunna göra knäböj och annat med bättre och bättre teknik. Det är kul, men vill inte vara utan rörelseglädjen.
Det är inte lika kul på Friskis längre. Det finns en accelererande prestationshets som tränger ut glädjen. Här och var finns det väl fortfarande en och annan motståndsficka, men det är knappt jag hittar dit. Jag har trott att det är mitt eget fel att jag inte längre blir glad av att gå och träna, men det kanske inte alls är så?
Helena, det du skrivet är allvarligt. Jag sitter med i en grupp som ska agera bollplank till F&S Riks i deras arbete med att ta fram en ny plan för den närmsta framtiden och skulle vilja veta mer vad du menar. Kan du kontakta mig på kihlman@me.com eller 0733-649480.
Min egen inställning till träning är helt i linje med en tidigare F&S slogan: ”Leendet är målet – resten är bonus”.
Det är ju bra om vi hela tiden diskuterar hur vi vårdar vår grundidé. Eller utmanar den.
Vi behöver hela tiden hitta de som inte redan tränar, de som kommer att må bra av att börja träna, de som behöver ta sig över mentala trösklar för att få uppleva rörelseglädje. För denna grupp motionärer är hjärtat i träningen helt avgörande. Viktigare än så kan det knappast bli.
Håller med, MarveW.
Håller helt med föregående, precis så måste vi göra.
Lustfull träning som är lätt att ta till sig, jympa all inclusive, alla kan hänga med från början, vem kan hänga med i ett tekniskt skivstångspass…