Jag är en jympande reklamfarbror. Jag förstår varför. Alltså varför jag dras både till gruppgymnastiserande och köppåverkan. Det är för att båda grejerna handlar så mycket om känslor.

Många vill hävda att vi människor är rationella, särskilt när vi noga överväger dyra inköp. Vi köper inte hus, bilar och platt-tv på känsla. Vi går igenom marknaden, jämför priser och prestanda och sen gör vi ett genomtänkt val. Haha.

Lite rationella är vi så klart, men den sista avgörande ingrediensen i valet även av grymt dyra prylar, det är känslan. Om man tror det, som jag alltså gör, då måste känslan med i reklamen. Då måste man försöka få folk att tycka om grejen (eller företaget som står bakom grejen) de funderar på att köpa.

Tycka-om-känslan knockar rationaliteten. Att det är så i jympan är självklart. Benböj är bra, men med rätt musik och ledare blir benböj själslig massage också.

Jag tänkte på det här när jag var på ett skivstångspass. Jag fick bra träning men jag kände mycket lite, frånsett utmattningen och något gnälligt som pågick i mitt inre: ”Oj, vad trött du är. Bäst att du vilar.” Typ.

När jag tycker om reklam, då beror det på att den får mig att känna något. Annars tycker jag att den är dålig. Är den intressant levererar den inte sällan en sanning om livet, lite skruvat, men ändock en sanning. Det tycker jag förresten att Friskis&Svettis reklam också ska göra, inte bara rabbla våra pass och visa glada nunor. Jag saknar den djupare sanningen om liv och träning i sådan käckhet.

Jympans stora usp (urgammal förkortning som betyder unique selling proposition) är förstås att den kan förmedla känslor. Alltså kan du använda samma kvalitetskontroll på den som på reklamen. Känner du något är den bra. Känner du inget är den kass. Och då menar jag inte känslan av ilska över att du INTE känner något. Eller att du känner att du blir uttråkad. Vi snackar ju energiska känslor här; oftast glädje även om den kommer på en omväg tack vare ledarens skickliga sätt att utnyttja sig själv, musiken och rörelsen.

Skivstångspassets usp måste väl vara att du får en rejäl styrketräningsgenomgång, mycket strukturerad, en muskelgrupp i taget. Det kan man också bli nöjd med. Men den där aha-känslan som man kan få när ett bra reklambudskap klickar i, när man fattar galoppen och känner sig smart och road, den får jag – och det säger jag samtidigt som jag av andra orsaker gillar massor av annan träning, bara på ett enda ställe: på jympan. Uspen är att man blir lyrisk.

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

2 kommentarer till Känns jympan, är den bra

  1. L skriver:

    Fantastiskt bra inlägg. Väldigt spot-on på en del känslor, både positiva (ibland känner jag mig just precis smart och road när jag jympar, och det är en oerhört trevlig känsla i det sammanhanget) och negativa (Kände det gnälliga ”Oj, vad trött du är. Bäst att du vilar.” senast idag när jag sprang). Såväl som känslan av ilska över att inte känna något på ett dåligt jympapass (det är nästan det värsta. Blir inte arg över att inte känna på samma sätt när jag springer, det har sina fördelar och jag tar det för vad det är, men på jympan förväntar jag mig att känna, vilket leder till överväldigande besvikelse om det uteblir). Vilken jättebra jämförelse också, och påföljande analys. A+ på detta.

  2. Jympajesus skriver:

    Ojdå! Tack! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.