IMG_2552Var i Funkrummet på City i dag och läste den stora tack-affischen. Visst, det är trevligt att få ett tack, men vem är det som tackar mig?

Det är okej att tycka att jag är grinig nu, men i en förening blir det ju lite speciellt med frågan vem som ger vad till vem och vem som ska ha tacket. Vi är ju alla medlemmar. För det är väl inte så att vissa är mer medlemmar än andra? Eller har vi en hierarki, där några tackar dem som är nedanför? Eller är det underifrån tacket kommer?

När är det över huvud taget befogat med ett tack? När jag håller upp dörren för någon? Ja. När någon bjuder mig på lunch? Ja. När jag får en present? Ja. När någon hjälper mig när jag är i knipa? Ja. Men när jag gjort mitt ideella jobb i en förening, vem ska vara tacksam för det?

Är det styrelsen? De anställda? Medlemmarna? Vem är avsändare? Ska jag snart få medalj av ordföranden? Eller en vattenflaska.

Jag borde kanske också tacka någon? Men vem? Johan Holmsäter för att han startade Friskis&Svettis ligger nära till hands för mig. Eller Annika Gärderud och Hasse Helander för att de utbildade mig så bra. Kanske alla som tackat mig på golvet, gett mig presenter eller uppmuntrat mig med glada tillrop.

Så får det bli. Och så tackar jag en liten basledaren för att hon inte kan dölja sitt skratt när jag försöker hitta låtar och rörelser till mitt pass. Hon hälsar förresten och säger att hon tackar för cykeln hon fick för några år sedan, men den blev stulen (två gånger), så nu vill hon ha en ny. Tack, tack!

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

6 kommentarer till Vem tackar vem?

  1. Jonas Kihlman skriver:

    Du är så klok Mats, men denna gång är jag osäker på om jag håller med dig. Du har naturligtvis en poäng att avsändaren av tacket är lite oklart, men jag anser vi ska tacka mer än vi gör. Som funktionär inom F&S är vi så klart medlemmar som alla andra, men har tagit på oss en större roll för att hålla ”båten flytande”.
    Vi måste enligt mig bli bättre på att visa vår uppskattning med det jobb våra funktionärer lägger ner. På samma gång ska vi funktionärer vara tacksamma för att vi har medlemmar som väljer att träna hos oss och ställa upp på alla våra infall.
    Tyvärr finns det föreningar (både hos oss på F&S och hos andra idrotter) som tar funktionärerna för givet och de föreningar kommer få jobbigt på lite längre sikt nu när inställning till ”frivillighet” börjar förändras.
    Jag tror tror dock starkt på F&S-modellen och är gärna med och bygger vidare på den.
    Vill även som avslutning tacka dig Mats för att du delar med dig av dina insiktsfulla och tänkvärda tankar, detta tack har en tydlig avsändare.

  2. Jympajesus skriver:

    Jag gillar förstås att du tycker jag är klok och att du tackar mig. 😉
    Jag tror jag ska utveckla det här resonemanget i ett inlägg till snart.
    För frågan kvarstår för mig: Vem är ”vi” och är dem vi tackar inte ”vi”?

  3. A. skriver:

    Du har en poäng här (eller egentligen flera, men ”du har en poäng” börjar kännas som ett fast uttryck), framför allt i det att det är oklart vem som är ”vi”. Hade Friskis varit ett företag hade ”vi” väl här varit ledningen, eller ägarna, som tackar sina anställda, väl vetande att även om de själva är de som leder/äger företaget så är det inte de som gör jobbet som krävs för att företaget skall gå runt. När det är en förening, och dessutom en som finns på flera orter, blir det lite luddigare. Är det styrelsen som tackar? Är det medlemmarna? Och om det är medlemmarna, vet de överhuvudtaget om att de tackar (det är ju knappast de som låtit trycka affischen). And what about Friskis i Göteborg, Malmö, Skellefteå?

    Samtidigt tycker jag att du problematiserar lite för problematiserandets skull. Jag tycker att det är ett samhällsproblem att vi tackar för LITE snarare än för mycket, och för mig blir resonemanget ”skall jag ha tack för att jag gör mitt ideella jobb” lite som resonemanget ”jag ger inte pengar till välgörenhet för det är att vara nedlåtande mot de som är fattigare än jag och insinuera att de skulle behöva mig osv. skitsamma om de dör av svält”. Jag föreslår att affischen sätts upp lite här och där, så att tolkningsutrymmet i den diffusa texten utnyttjas. I funktionärsrummet (”tack funktionärer och ledare från Friskis som förening inklusive alla medlemmar för att ni engagerar er, för annars skulle det inte bli några pass”), vid entrén (”tack medlemmar från Friskis som förening inklusive funktionärer och ledning för att ni vill ha oss och kommer på passen så att funktionärerna får ett utrymme att ha en kul hobby och ledarna får odla sitt ego lite och så att vi kan göra kul träning tillsammans”), hos städet (”tack för att ni håller undan så att vi inte behöver gympa i drivor av skräp”) osv. Det skall tilläggas att jag som medlem (jo, jag råkar ju faktiskt vara medlem för närvarande p.g.a. att jag bott borta en del under året) känner mig både som det tackande ”vi” och det tackade ”vi”, beroende på vart tacket riktas. Jag ÄR tacksam mot ledare som engagerar sig (jag vet mycket väl vad det kräver av tid och energi) samtidigt som jag anser att ledning/styrelse/etc. skall ha vett att förstå att det är medlemmarna som skapar dem och inte tvärt om, d.v.s. att de har något att tacka för (detta är väldigt aktuellt i mitt hemsammanhang, där jag väl upplever att ledningen har lite problem på den fronten). Det är väl relaterat till om jag upplever att jag får något, helt enkelt. Samtidigt finns det få saker som provocerar mig så mycket som attityden att ”du skall ha vett att vara tacksam” (en attityd som av någon anledning kommer från personer som inte har givit en speciellt mycket alls).

    Ser fram emot vidare dissektion av den här frågan; tack på förhand.

  4. Jympajesus skriver:

    Tack A. för reaktion och tid. Du citerar mig dock inte helt korrekt. För mig ger din lilla ändring en betydelseglidning. Tror att det är därför jag inte kan följa resonemanget om att ge till välgörenhet. Om jag skänker pengar tar jag gärna emot ett tack. Vilket jag också gör som ideell i F&S. Frågan är bara vem som ska tacka mig. Den måste ha en djupt känd anledning. Vilket även en föreningsledning kan ha. Fast då är jag nyfiken på självbilden.

  5. MarveW skriver:

    Det är många som behöver ett varmt tack. Och för mig är det minst lika viktigt att det kommer från hjärta och känns ärligt.

    En ledare som betyder mycket för mig får både tack och presenter. Tack ger jag betydligt oftare än presenter. Mina medmotionärer har jag svårare att tacka även om det betyder mycket. Ibland tackar vi varandra för bra pass i omklädningsrummet (men jag går aldrig in på herrarnas med tack som motivering).

    Skamset inser jag att jag alltför sällan har anledning att prata med värdar och receptionister för att visa min uppskattning. Har varken förklaring eller ursäkt men visst ska jag tänka på det.

  6. Jympajesus skriver:

    Och nu har jag fått två tack till: ett från den mystiska föreningen och ett från verksamhetschefen. Jag gör mig redo att filosofera mera om vem som är föreningen och vem som ska tacka vem och varför.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.