Alla varumärken har imageproblem

Inget varumärke har endast gillare. Alla gillar inte Nike. Alla gillar inte Ikea. Alla gillar inte ICA. Men många gör det. Precis som med Friskis&Svettis.

Men Friskis&Svettis har det sämsta självförtroendet av alla. I Friskis&Svettis letar vi upp dem som inte gillar oss och sätter strålkastaren på deras uttalanden om tantjympa, töntigt, mossigt och sjuttiotalistiskt. Det är som om vi gillar att piska oss med den här minoritetens synpunkter. Och så diskuterar vi med ödesmättat allvar att vi måste jobba på vår image och förflytta vårt varumärkes identitet. Annars är vi snart ett minne blott. Eller endast en mycket liten företeelse av jympande tanter i stora shorts och säckiga t-shirts med tryck som I love Friskis&Svettis och minnen av när det var 3000 som gjorde kissande hunden i Rålambshovsparken i Stockholm.

Är det verkligen så illa?

Så klart det inte är. Friskis&Svettis får unikt höga värden när man undersöker sådant som kännedom och gillande. Även om folk väljer andra träningsaktörer av olika skäl är det få som tycker illa om oss. Jag fattar att man väljer SATS för att det är dyrare. Högt pris ger per automatik en känsla av kvalitet. Jag fattar att man väljer 24-7 för att det är billigare och ofta finns i kvarteret bredvid. Men vi är ju ända fantastiska. Ingen kan i dag ta ifrån oss vår särskilda ställning, präglad av hög kvalitet, mycket människovänliga värderingar och humor.

Med det inte sagt att precis alla vet hur bra vi faktiskt är, vilket brett utbud vi har, hur utvecklingsbenägna vi är, hur visionära vi är eller att vi är en ideell förening. Visst har vi saker att berätta men motståndet därute är inte ett hot. Nu gissar jag lite, men jag tror att fler har invändningar mot Nikes tillverkning i låglöneländer, fler som tycker Ikeavaruhusen är jobbiga ställen att vistas på och att ICA har oengagerad personal än som har allvarliga invändningar mot vad vi håller på med och hur vi beter oss. Trots vår kärlek till tanter och farbröder som skuttar omkring och ser glada ut.

Inget varumärke klarar sig från klander.

Men visst tycker jag också att vi ska jobba på vår identitet. Självklart. Det tycker jag alla företag ska göra. Om man ska bli gillad måste man göra det, främst genom att leverera sjysta produkter och vara trevliga att ha att göra med men också genom hur vi ser ut och hur vi berättar om oss själva. Vi måste vara med i tiden, så klart och se ut som att vi har kul. Och DET ska väl inte vara så förbannat svårt.

Jag tycker vi lyckas bra med att signalera att vi har roligt, mindre bra med att hålla samma kvalitet på utseende och språk som på träningsprodukten. När vi lyckas med det kommer precis varenda människa att gilla oss.

Nej, det kommer de inte. Men låt oss ta det med ro och jobba vidare.