Bakgrunden till den här mailväxlingen om eldsjälar är min känsla av att eldsjälarna får mindre utrymme i Friskis&Svettis, tjänstemännen mer. Jag kan ha fel men ville i alla fall undersöka saken. Ett led i den undersökningen blev att fråga en eldsjäl i en förening med relativt få avlönade. Det blev Rebecca Rappner i Trelleborg. Vi känner varandra endast genom bloggen. Här är tredje dagens utbyte av tankar.

KettlebellsolnedgångEldsjälsbrev 3

Hej Rebecca,

Tack för ännu ett engagerat svar! Du beskriver en eldsjälsexistens som verkar tärande. Det kanske är därför det kallas eldsjäl, för att man så lätt brinner upp. Eller ”lätt” förresten, mycket tjafs är väl egentligen onödigt? Orsaken till att vi eldsjälar inte alltid är glada över en fungerande organisation är att vi är människor. Människor har så många grejer packade i ryggsäcken: bekräftelsebehov, identitetsförvirring, hävdelsebegär, skadat självförtroende och vacklande självbild. Och så ska vi ändå jobba hårt tillsammans och vara snälla mot varandra. Vad ska leda oss rätt?

Har Friskis&Svettis eldsjäl en särskild kärlek till Friskis&Svettis värderingar, nästan så hen upplevs som jobbig?

Med värme
Jympajesus

 

Svar på brev nr 3

Hej JJ,

För mig är det självklart att följa Friskis värderingar, de är själva fundamentet. Det går alltid att välja en värdering och känna in, funkar det för mig, kan jag ställa upp på detta, om inte gå ur föreningen utan att passera gå. Så tänker jag. Och om resten av min förening gjorde det skulle det ideella klimatet vara mycket bättre.

Men vi är inte där. Vi delar inte Friskis värderingar, vi har en tydlig glidning från värderingarna. Allt från klädkod till passupplägg. Inte bra, eldsjälarna blir då jobbiga, tjatar om vikten att följa värderingarna och dokumentation från Riks.

I den bästa av världar består den ideella föreningen av eldsjälar, alla driver mot samma mål med samma ambition. Utan eldsjälar drivs föreningen som ett företag, prestationsbaserade belöningar, ersättning för förlorad fritid. Det fungerar inte i en ideell förening.

Att driva en förening utan eldsjälar, kanske går, med rätt styrning, men någonstans i organisationen finns det nog någon eldsjäl som ligger och pyr, som väntar på att få elda igång.

Rebecca

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.