Friskis&Svettis 10 problem

En skön grej med att vara engagerad i Friskis&Svettis är att vi kan lufta idéer fritt. Vi får inte sparken för att vi är kritiska. Tvärtom tas feedback från funktionärer och medlemmar tillvara, så att vi hela tiden utvecklas som rörelse. Vi behöver inte vara lojala mot något annat än Friskis&Svettis som idé och organisation, samt mot våra egna tankar om det här fantastiska träningsfenomenet.

Självklart är inte allt perfekt för det!

Efter många år på många olika platser* i organisationen identifierar jag i dag tio problem:

1 Dåligt pålästa representanter på stämman
Att läxan är dåligt gjord när folk kommer till stämmor är inte unikt för Friskis&Svettis, men det är ändå ett allvarligt problem. Beslut tas utan kunskap om konsekvenser. Och inte nog med att representanterna borde läsa på bättre, vissa beslut kräver så pass hög kompetens och erfarenhet inom ett visst område att stämman lika gärna kunde låta styrelsen bestämma. Då vet man i alla fall vem man ska klaga på när man inte är nöjd. Det blir inte bättre av att hälften av delegaterna är på stämman för första gången.

2 Historien tas inte tillvara
Varumärken med en stark berättelse når lättare igenom informationsbruset än andra. Friskis&Svettis har en bra berättelse med en tydlig idé och en intressant grundare. Ändå är just nu historien om starten minimerad till en enda mening: 1978 startade Johan Holmsäter Friskis&Svettis. Trots att det finns så oändligt mycket mer att berätta.

3 Dåligt självförtroende, trots allt
Friskis&Svettis är ett av Sveriges starkaste varumärken. Ändå dras vi med en känsla av att vi inte är bra nog. Jag menar inte det interna kritiska öga som ständigt vill utveckla lokaler, träningsformer och kommunikation. Det är av godo. Jag pratar om den skruttiga självbild som vi inte lyckas skaka av oss. Enstaka omdömen om att vi är gammalmodiga och töntiga hanteras som iskalla sanningsduschar som leder till stor, dyrbar och onödig självrannsakan.

4 Svårigheter med att hålla värderingarna aktuella i alla vardagliga val
Oron för att inte hänga med gör att vi ibland väljer fel. ”Vi måste sälja kort”, säger vi och tar till metoder och språkbruk som försvagar vårt varumärke. Alla handlingar som inte stämmer med dem vi säger oss vara, leder till sämre tider för Friskis&Svettis på lång sikt. Skatteverket synar oss. Konkurrenterna kritiserar oss. Medlemmarna tappar förtroende. Icke-medlemmar väljer någon annan att träna med.

5 Demokratin och anarkin
Jag vet inte hur många gånger jag hör folk i Friskis&Svettis säga att den demokratiska styrelseformen är vår styrka. Problemet är bara att den störs av anarkin. Föreningarna gör som de vill, oavsett stämmobesluten. Å ena sidan älskar jag fenomenet, eftersom det visar den enskilda föreningens styrka: Det går inte att köra över föreningarna. Å andra sidan är det ett problem att man inte lyckas få hela Friskis&Svettis med på noterna. Mer om det i nästa punkt.

6 Riks oförmåga att förankra
Så länge Riks har funnits (1985) har föreningarnas förening haft problem med att få alla med sig. En del av förklaringen är den skepsis som alltid finns mellan en riksorganisation och de största lokala enheterna i organisationen. Friskis&Svettis Riks har aldrig lyckats agera och kommunicera bort den skepsisen, snarare ökat den genom att inte tillräckligt inkännande ta med föreningarna på resor man tänkt sig göra. I stället dyker svagt underbyggda förslag upp på stämman och slänger mer salt i förtroendesåret.

7 Egenintresset går före allmänintresset
I alla organisationer finns människor som är mer intresserade av sin egen karriär än av att göra vad som är bäst för organisationen. Så också i Friskis&Svettis. Man skulle vilja tro att fenomenet inte existerar i en rörelse som utstrålar och lever av så mycket glädje, men tyvärr gör det det. Skeva drivkrafter gör att goda initiativ stannar av, surdegar jäser och bra idéer dör.

8 Kvaliteten på Frisk&Svettis anläggningar skiftar.
Gapet mellan den modernaste lokalen och den som hör hemma i förra seklet är hisnande. Det beror så klart på ekonomin och förmågan att hantera den. Men man ser gärna ekonomi som en isolerad disciplin trots att den är avhängig allt annat som sker: utvecklingen i föreningen, ledningens förmåga att entusiasmera, funktionärernas engagemang och marknadsföringen.

9 Tron att det går att förvalta det vi har
Jag vet inte hur många gånger jag hört att ”det är när vi har framgång som vi måste jobba hårt på att vara kritiska och utveckla oss, inte slå oss för bröstet och vara nöjda”. Ändå tar man på vissa håll beslut som går ut på att ”nu är allt perfekt, nu är vi lagom många, nu förvaltar vi det vi har.” Det är omöjligt. Det är början på nedgången. Utveckling eller avveckling, det är de två lägen som finns att välja mellan.

10 Konformiteten
Genom åren har jag träffat alldeles för många passionerade människor som känner sig misshandlade av föreningen. Vi SÄGER att funkisarna är vår viktigaste tillgång, att det är våra ideella krafter som håller igång och utvecklar hela F&S-maskineriet, men vi AGERAR inte alltid så. Tjänstemännen, men även funkisar med ett förtroendeupdrag, kan glömma det där ”med viktigaste tillgång” och i stället tillrättavisa eller stänga av någon uppkäftig människa som inte fogar sig. Viljan att likrikta stoppar upp utvecklingen.

För säkerhets skull har jag testat det här inlägget på en handfull personer. Någon undrade vad jag ville. Svaret är att identifiera det som hindrar Friskis&Svettis utveckling. Inom kort återkommer jag med tio lösningar.

* För dig som undrar över min F&S-CV:
• värd i nystartad förening med 100 medlemmar.
• jympaledare.
• styrelsemedlem i förening med 1000-3000 medl.
• ideell verksamhetsledare för 1000-3000 medl.
• del av projektgrupp för två lokalbyggen
• lokal föreningskommunikatör
• skribent på Friskispressen
• suppleant i Riks styrelse
• inspiratör på Svettisdagarna
• medarbetare på Riks
• idé och text i två värderingsböcker (den svarta och den vita)