Varför vi söker fel generalsekreterare

Vi söker ny generalsekreterare, bl a med annons i DN: ”Kan du inspirera, hålla ihop och utveckla Friskis&Svettis?”

Vi är alltså trötta, splittrade och saknar idéer. Är det styrelsens känsla? Varför så deppiga?

Visst, jag har hört att Friskis&Svettis medlemsökning har planat ut och att några har tappat, men att vi var så lost in space, det hade jag inte fattat. Känslan (och ekonomin är väl bäst att tillägga) i de föreningar jag haft kontakt med under hösten känns tvärtom skitbra.

Brödtexten i annonsen handlar mest om budget- och personalansvar samt lång chefserfarenhet. Ett långt uppradande av krav. Friskis&Svettis själ får inte vara med.

Beskrivningen stämmer inte med min uppfattning om Riks och Friskis&Svettis-rörelsens behov.

Jag är ingen Einstein, men jag kan citera honom: ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.”

Det nya för mig är att Riks inte behöver en chef. Ju mindre chefande, desto bättre funktion i hela organisationen. Vad som behövs är en nod i det nätverk som flödar av energi och idéer. Hen, den nya generalsekreteraren, behöver nästan inte göra någonting, mest akta sig så att hen inte hämmar i stället för frigör.

Att bygga hierarkier är inte nytt. Det är det äldsta sättet att försöka bringa ordning, med kända följder som entusiasmens och det personliga ansvarets död.

Efter mina 100 år i Friskis&Svettis skulle jag säga att uppdraget borde vara att kanalisera, informera, föra samman, släppa krafter fria och vara modig. De bästa gs-tricksen är att ”leda” (gillar inte ens det ordet längre) utan att ha en egen agenda, utan att vilja bli rörelsens Messias och i stället lita på kompetenser, drivkrafter, erfarenhet och innovationslusta som redan finns.

Att vara en jäkel på budget kan inte vara grejen. Nya GS behöver heller ingen egen tidigare chefserfarenhet, ingen erfarenhet av engagemang i ideell förening och hen behöver aldrig någonsin tidigare ha implementerat ett större projekt i en annan organisation. Hen behöver bara vara en mogen människa som levt och arbetat ett tag. Hen har väl haft egna chefer? Hen har väl arbetat med projekt tidigare? Hen har väl lärt sig massor och har alldeles egna (eller stulna), nya idéer? Det är viktigare.

Resten av Friskis&Svettis-jobbet kan redan människorna i rörelsen göra, på Riks och i föreningarna. Idéer finnes, kompetens och erfarenhet likaså och folk kan och vill samarbeta. Tänk jultomte, han är väl en kul figur att lura barnen med, men det är inte han som gör det stora jobbet under året.

Vad vill föreningarna ha? Någon som fått frågan?