Nästan alla kallade mig Matte när jag var ung. Jag gillade att ha ett smeknamn, men behöll så klart dopnamnet med Folke som mellannamn efter min far. Hela mitt namn berättar en historia om mig som känns bra att bära omkring på. (Jag stavar Janson med ett s också.)

Liksom så många andra använder jag mig ofta i dagligt tal av smeknamnet Friskis om Friskis&Svettis. Att använda ett smeknamn är ett tecken på gillande och det är enklare att både säga och skriva än hela Friskis och Svettis.

Ett sigill? Men kom igen!
Att vi har ett gulligt smeknamn och att vi sagt Friskis i stället för hela ”dopnamnet” betyder inte att det nu är en bra idé att göra Friskis till det officiella namnet. Att i vår kommunikation plocka ner loggan, inklusive hela namnet, till att bli något slags sigill (vad nu det betyder; att vi intygar vår egen äkthet?) är lika obefogat som att jag skulle ändra till Matte i folkbokföringen bara för att mina kompisar kallar mig det.

Jag tycker det är okej att skriva Friskis i löptext och t o m rubriker, men att höja ”friskis” till officiell nivå är ingen smart idé. Ett riktigt bra drag är tvärtom att behålla och vara stolta över Friskis&Svettis och därmed undgå att ge signaler om att vi är oroliga för vår aktualitet, berättigande och förankring i nutiden.

Jag inser att många på beslutsposition i Friskis&Svettis är ängsliga över vår image, men jag menar att de är inne på helt fel väg. Tack vare vår ständiga nyfikenhet och vilja till utveckling är vi ju inne på helt rätt väg. Vi levererar nya produkter och vi funderar ständigt på hur framtidens erbjudanden ska se ut.

Action speaks louder
I allt vi gör har vi vår styrka. Där har vi vår relevans. Där har vi vår tidsenlighet. Inget av detta påtagliga utvecklande har med namnet att göra. Namnet är etablerat, accepterat och en enorm tillgång. Nästan 100 procent av befolkningen känner till oss. En förkrossande majoritet gillar oss. Ingen annan träningsaktör åtnjuter en sådan legitimitet (”berättigande enligt lag eller moral; accepteras som korrekt enligt rådande/egna normer och värderingar” Wiktionary) i samhället som Friskis&Svettis.

Jag tycker vi ska vara stolta över namnet Friskis&Svettis och den historia som namnet bär, en story om hur vår idé om träning gör gott för människor, en story som i dag – när den psykiska ohälsan och livsstilssjukdomarna ökar – är mer relevant än någonsin.

Använd gärna ”Friskis” mycket och ofta, men var noga med att det är det trovärdiga, starka och stolta Friskis&Svettis som är avsändare till allt det goda vi kommer bidra med i framtiden.

Amen.

Smeknamn kan vara söta, men inte något man vill heta på riktigt.

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

En kommentar till Hur ett kärleksfullt smeknamn blir en dålig idé

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.