Volymen ska upp
Rött är fint. När passet öser på och allt känns som ett stort och varmt party lyser örat rött.
Alla kan Men alla vill inte.
Jympan är för många, bara man inte skrämmer bort folk med krångel och armvift. Annars kan varenda kotte gå loss och glömma bort sitt ego en stund.
satsa på människorna
Den skillnad som vi i Friskis&Svettis har möjlighet att bygga på är människorna, deras kunskap, passion, förmåga och värderingar. Satsa på människorna, så kommer kvaliteten.
Jympaupplevelsen Friskis&Svettis själ
Jympan var det första uttrycket för Friskis&Svettis idé om träning och gemenskap. Den kan fortfarande vara vårt mest unika erbjudande om vi vårdar den klokt och lekfullt.
Jympajesus predikar
Kanske kan man säga att Jympajesus är en besserwisser. Själv anser han att han debatterar viktiga frågor i sekten.
Facebook
Nyhetsbrev
RSS
Twitter
Jag är ärligt talat osäker på vad ”värderingar” i dagens svenska egentligen betyder. Jag tycker att det används för att beteckna lite vad som helst – t.ex. listor på saker man tycker är viktiga. Min egen arbetsgivare deklarerade nyligen att man som anställd bör dela arbetsgivarens/företagets/landstingets värderingar, och värderingen som skulle delas i det här fallet var att en enhet vilkens stängning upprört känslor i området borde och skulle stängas. ”Värdegrund” är ett annat jobbigt ord vars betydelse känns flytande.
Analysen att man har de värderingar man har, och att de inte ändras på (eller av) något kontor tror jag är riktig. Önskar att fler arbetsgivare insåg detta.
Det blir lätt tjatigt/tröttsamt att prata värderingar, samtidigt som det är värderingarna som gör att man väljer att agera på olika sätt. Väl? Så i Friskis&Svettis fall borde det vara affärskritiskt (hehe) vilka värderingar vi har och om vi faktiskt också lever i enlighet med dessa. Jag tror att vi som engagerar oss har ett helt gäng värderingar runt träning, bemötande och annat som vi sysslar med och att det är bra att reflektera över dem och byta tankar. Jag tycker t ex att det är skitbra att folk ifrågasätter antal, beskrivning, bilder och innehåll. Då blir det en engagerad diskussion om ämnet. Och ju fler diskussioner vi har om ämnet, innehållet, hur det beskrivs, kommunikationen och handlingarna, desto bättre. ”Tänker jag”, som terapeuter pläga säga.
Finns det inte viss risk att det går inflation i värderingar? Så att varje enskild värdering blir värd mindre när de blir fler? Och rent generellt: måste man (som individ eller organisation) alltid verbalisera och manifestera allt man känner och tycker och tänker och tror och vill? Finns det någon som vill lyssna?
Här är vad jag tycker är viktigt:
1. Det ska vara roligt medan man gör det.
Det är allt. Även om rörelseglädje nu även har en existentiell aspekt som jag tidigare delvis har förbisett så ändrar inte det faktum. Rent psykologiskt är det också det som får personer att komma tillbaka. Människor svarar bättre på trevliga upplevelser än på regler och krav och högt uppsatta mål som ligger långt fram i tiden. Om jag absolut måste kan jag tänka mig att lägga till en ytterligare: 2. Man får vara som man är. Man behöver inte vara på något speciellt sätt. Det är de två saker som jag tycker har varit radikala och omvälvande hos Friskis&Svettis. Jag tycker inte att musikanläggningarna eller it-systemen har varit omvälvande. Jag är inte så brydd om vad Friskis ingår i för samarbeten. Jag har en realistisk syn på mina möjligheter att som enskild medlem påverka. Men allt sånt framstår som väldigt trivialt i jämförelse. Vi har alla saker vi tycker än viktiga och fler än 12 också, men alla saker är inte lika viktiga. Att det ska vara roligt när man gör det intar en utpräglad särställning i viktighet (för mig, men det verkar faktiskt vara någonting allmänmänskligt som på ett grundläggande sätt är relaterat till hur motivation fungerar*).
Men, om vi fortsätter på det spåret att det är något gott att vara engagerad och involverad i sina livsuppgifter, så är det med all säkerhet hälsosamt att tycka att saker är viktiga. Så fortsätt med det för all del. Men folk har begränsade uppmärksamhetsresurser. Så kanske finns det något att vinna på att huvudsakligen kommunicera det bästa, finaste och viktigaste.
* “Valens är i psykologin en term för känsloinställningen till ett stimuli, huruvida känslan riktar sig mot stimulit (positiv valens) eller bort från det (negativ valens). Känslan leder som regel till ett motsvarande beteende. Valens brukar ställas i kontrast till arousal, som betyder graden av upphetsning inför ett stimuli. Positiv valens med hög arousal innebär sålunda att vara mycket entusiastisk, attraherad, beundrande, begeistrad,motiverad, exalterad, euforisk eller kärleksfull inför stimulit, medan positiv valens med låg arousal ger måttlig förnöjsamhet, glädje, intresse och tillfredsställelse, upplevelser av trevlighet. Negativ valens med hög arousal betecknar däremot skräck, panik, sorg, aversion, vrede, hat och avsky, och negativ valens med låg arousal innebär att känna irritation, distraktion, nedstämdhet, bli på dåligt humör och ogilla stimulit. Stimuli som vare sig väcker valens eller arousal, är man likgiltig inför.”
Så här tänker jag: Jag har en hel del värderingar jag tycker är viktiga att försöka leva efter i mitt lilla liv. Förmodligen är några viktigare än andra, men jag har inte gjort någon lista eller graderat dem. Jag tror att jag ibland har behövt reflektera över mina värderingar, beroende på situationer jag ”hamnat” i. SÅ hur är det då i Friskis&Svettis? Blir det otydligt med många värderingar på listan? Ja, kanske lite otydligt om vi jämför oss med toppstyrda företag som försöker aktivera värderingar hos sina anställda. Men hos oss kanske mängden öppnar för flera att ta till sig värderingar och känna att de är rätt. Eller vad tror du? Om jag liksom du skulle göra en kort lista (har gjort i annan blogg och förslag på kommunikation för F&S), då är det just ”rörelseglädje” och ”för alla” (alla får vara som de är) som jag sätter främst. Att folk (vi) inte har förmågan att ta till sig stora mängder information är en bra utmaning; då kan vi älta detta om och om igen och varje gång fastnat något lite till eller väcks någon ny tanke eller känsla för viktigheten. Kanske. Så tänker jag i skrivande stund. Kan förändras.
Det handlar ju i det här fallet inte om att mekaniskt “aktivera” värderingar hos någon, utan om att tydliggöra vad Friskis&Svettis står för och har att erbjuda, och därigenom förhoppningsvis locka till sig presumtiva medlemmar. Det var också presumtiva medlemmar jag i första hand menade med “folk”, eftersom diskussionen rör bruket av värderingar i marknadsföring. “Folk” i bemärkelsen personer som du och jag tycker ju om att älta detta i oändlighet, men vill “folk” i bemärkelsen tänkbara nya medlemmar som är lite intresserade av att ta reda på vilka tjänster Friskis&Svettis kan tänkas erbjuda bli pålagda en börda av kognitiv komplexitet i denna strävan?
Du skriver i ursprungsinlägget att en minskning av antalet värderingar enbart skulle innebära att forma grupper av befintliga värderingar, men som jag ser det så har man nu snarare gjort flera värderingar av en och samma grundtanke. Värderingarna 2 och 5 är två olika sätt att säga “Det ska vara roligt”, och 1, 7, 11 och 12 korresponderar alla till “Man får vara som man är”. Jag vidhåller att ett alltför stort antal formella värderingar devalverar dem, och skulle hellre se att man tydligare kommunicerade de större underliggande ställningstagandena. På sätt och vis blir det här också en existentiell fråga. Varför organiserar vi människor oss över huvud taget och gör saker tillsammans? Och varifrån kommer det här behovet av att politisera våra gemensamma aktiviteter?
Någon använde ordet ”principer”. Kanske det är bättre. Jag tänker att det handlar om ställningstaganden, så starka, att jag vill både berätta om dem och handla i enlighet med dem. Kanske helt enkelt ska heta ”regler”.