Det går bra för Friskis & Svettis Stockholm. Vi är snart 100 000 medlemmar. Ekonomin är god. Stämningen på anläggningarna är gla o go. Jag trivs. Men jag är ändå inte lika nöjd som så många andra verkar vara.

Jag tror nämligen vi i sort sett har nått status quo. Vi är ett av Sveriges bästa gym, men om vi menar allvar med ändamålsparagrafen i stadgarna – den om rörelseglädje till så många som möjligt – måste vi göra något radikalt.

I dag väljer människor oss av tre anledningar. Vi är de enda som erbjuder vår egna, klassiska jympa, vi har en välkomnande kultur och vi är prisvärda på den del av marknaden vi delar med andra bemannade gym med fullt utbud.

Problemet med det är att vi inte kommer att kunna växa så mycket mer. Har vi i princip redan maxat vårt syfte att få så många som möjligt att röra sig? Blev det bara 550 000?

Få väljer alltså Friskis & Svettis för att vi är just Friskis & Svettis. Vi är för otydliga både vad gäller det vi pratar om och det vi gör. Vi verkar helt enkelt inte vilja uppfylla ändamålsparagrafen. Det skulle bli för jobbigt.

Den stora majoriteten rör ju fortfarande på sig alldeles för lite. Den stora majoriteten har ännu inte upplevt den rörelseglädje vi yrar om.

Om något ska hända med vår tillväxt måste ”komma åt” de här inaktiva och rörelseglädjeokunniga individerna. Och vi måste vara beredda att ta emot och guida dem på ett mer professionellt och mer humant sätt än vi gör i dag. Det kommer inte att vara en quickfix, det kommer inte vara enkelt, men det kommer vara värt det.

Inget gör oss funkisar så stolta som när vi gör skillnad för människor. När vi är skillnaden på någons före och efter. När vi bidrar till det allmänna välmåendet, till möten, insikter, mod och nya livskrafter.

Sådant händer på flera av Sveriges bästa gym. Bara inte tillräckligt ofta. Och sällan för att så många väljer Friskis & Svettis just för att vi är Friskis & Svettis. De oefterhärmliga folkhälsokämparna.

Jag älskar Friskis & Svettis.

Amen.

Hela Sveriges folkhälsokämpar.
Illustration Ola Gustafsson
 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.