Inga-Lis Grape, då Olofsdotter, gick på Beckmans reklamskola. Hon var 25 och hade en ungdomlig dygnsrytm. Eftersom lärarna jobbade på sina reklambyråer på dagarna, var föreläsningarna och workshopsen på kvällarna. Inga-Lis började 18 och slutade 22. Efteråt gick hon genast hem, drack en kopp te, läste en god bok, sov 7-8 timmar, vaknade utvilad på morgonen, snörade på sig joggingskorna och gav sig ut på en löptur. NEJ! Så var det så klart inte alls! Men EN särskilt god vana klämde hon in och den var början på något stort.

Efter kvällsundervisningen på Beckmans reklamskola brukade Inga-Lis och studiekompisarna gå vidare till det klassiska reklammakartillhållet Restaurang Prinsen på Mäster Samuelsgatan 4, ett stenkast från Friskis & Svettis på samma gata. Där åt, drack och diskuterade man kvällens lektioner. Och rökte, så klart! Runt 03 var Inga-Lis i säng. Vid elvasnåret dagen efter klev hon upp, redo för den g-o-d-a vanan.

För att balansera det inte helt hälsosamma levernet gick Inga-Lis och kompisen Misse på Johan Holmsäters lunchpass. Efter jympan var det frukostdags. Att sluta röka var inte aktuellt. 

Vedervärdiga affischer
Det var på skolan hon sett att Friskis & Svettis fanns tillgängligt så nära i krokarna både av skola och krog. Både tid och plats passade. (Beckmans låg på den tiden – liksom Prinsen – bara ett par kvarter från Salénhuset.) Johan hade varit på skolan och satt upp lappar på anslagstavlan. I designstudenternas ögon var lapparna vedervärdiga både när det gällde form och copy. 

En dag efter jympan erbjöd sig därför Inga-Lis och kompisen Misse att fixa till den där fula affischen. Johan blev förtjust, först över erbjudandet men sedan ännu mer över resultatet. Han blev eld och lågor och gav tjejerna varsitt jympakort som tack. Snart skulle det bli mer samarbete med ”affischflickorna”.
– Johan pratade med alla: Vem är du? Vad kan du? Vad vill du? Han ville använda allas kompetenser och allas energi, säger Inga-Lis.

Friskispressens makeover
På Beckmans studerade också Lena Gustafsson, Johan Holmsäters blivande flickvän och så småningom fru och mor till deras tre barn. Lena, Inga-Lis och Misse fick ta sig an den lilla A4-publikationen som styrelsemedlemmen Christopher Friis gett namnet Friskispressen. Inte heller den var snygg, för att uttrycka sig milt – ett svart-vitt informationsblad som inte alls talade det balla nya rörelseglädjefenomenets språk.

De tre tjejerna gjorde om det anspråkslösa lilla bladet till en sprudlande, kreativ tabloid och fångade Friskis & Svettis själ på ett sätt som alla tyckte om. Friskispressen blev ett älskat, seriöst, busigt och rebelliskt språkrör för idén om vad rörelseglädje och möten kan göra för människors hälsa och välbefinnande. Det framgick att Friskis & Svettis välkomnade alla som ville vara med och ha kul, röra på sig, festa och träffa nya människor.

I ett par år drev sedan Lena tidningen helt själv. Inga-Lis jobbade på reklambyrå och Misse på Sveriges Radio. När Lena gick vidare till annat jobb kom Inga-Lis tillbaka och blev chefredaktör. Det är därifrån de flesta känner Inga-Lis, som en outtröttligt kreativ tidningsskapare och spridare av Friskis & Svettis budskap och värderingar i 30 år.

Under en tid när Internet inte fanns (för vanligt folk) och reklam var för dyrt, var det Inga-Lis, Misse och Friskispressen som gjorde hela jobbet att berätta om Friskis & Svettis utanför lokalerna. 

Organiserat kaos
I sin bok om Friskis & Svettis tillblivelse (kommer snart) skriver Johan Holmsäter om organisationsformen ”organiserat kaos” som ett idealläge. I den andan jobbade Inga-Lis. Redaktionsråden i slutet av 80-talet och början på 90-talet var livliga och tillåtande kreativa happenings. Det var mat, vin, öl och människor från olika håll i Friskis & Svettis-universumet. Skribenter var där och sprutade idéer, men där fanns också alltid fler personer med vilda tankar och åsikter kring Friskis & Svettis, träning, människans villkor, bilder och text. 

Vid varje redaktionsråd ställdes frågorna ”Hur utmanar vi utan att gå över gränsen alltför mycket? Och hur engagerar vi hela Friskis & Svettis, inte bara Stockholm?” Skrattet var ständigt närvarande.

Humorn har alltid varit viktig för Inga-Lis, kanske för att hon i grund och botten är så jäkla seriös. Gå på ett av hennes danspass, så förstår du. Friskis & Svettis är så allvarliga grejer att man bara måste skämta och ha lite distans. Fast en grej som varit svår att skämta om skulle hon vilja se ”fixad”.
– Man säger att tiden läker alla sår. Jag vill att det ska vara så. Som det här med den gamla konflikten mellan Johan Holmsäter och Friskis & Svettis. Vi är som en stor familj och Johan hör till.

Nakenchocken
Så klart har Friskis & Svettis inte varit allt för Inga-Lis, men föreningen har alltid funnits med. Hon har blivit avlönad som redaktör, fixare och reseklubbansvarig. Hon har lett pass ideellt, engagerat sig både ombedd och oombedd, träffat fadern till sina tre barn på Friskis & Svettis och skolat in barnen som funkisar och ledare. Ibland har det varit tufft. Den så kallade nakenchocken med Walter Hirsch erotiska utomhusbilder var en fullträff PR-mässigt, men inte för Friskispressens försäljningssiffror. Några stora föreningar drog ner på upplagan. 

När hon nu slutar efter tio med Reseklubben är hon lika kär i Friskis & Svettis som alltid – lika kritisk, lika idérik och samma stormvind i konferensrummen. Riks rimmade hyllning på Inga-Lis träningfest med anledning av födelsedag och pension är träffsäker.

”Inga-Lis du är så mycket,
En fantastisk chefredaktör, en talför kåsör och en driven debattör som ska sluta arbeta. Vi kanske inte kommer att komma ihåg dig så mycket som administratör men desto mer som en fantastisk entreprenör, innovatör och provokatör. Grym på gehör, extremt arbetsför och alltid en inspiratör. Resedirektör, researrangör och resetransportör. Föredömlig presentatör och organisatör med glatt och intensivt humör. Skicklig dansör och instruktör. Vi gör honnör och hyllar en sann Friskisambassadör!”

Tacksamhet över den stora familjen
Det där med pension verkar Inga-Lis ta emot med tacksamhet. Hon är lika engagerad som alltid, men ändå nöjd med att kliva av. 

Inga-Lis stödjer verksamhetsledaren (som nyss bytt titel från ”verksamhetschef”) Johan Lampinens idéer om att dela upp den stora kolossen Friskis & Svettis Stockholm i mindre enheter. Med närmare 100 000 medlemmar och nästan 20 anläggningar vill Johan Lampinen flytta besluten närmare verksamheten. Människor måste få ta ansvar för sådant de är satta att hantera. 
– Vi måste komma ihåg att vi inte jobbar med maskiner, utan med människor, säger Inga-Lis. De människorna är ingen homogen grupp. Vi måste se dem som individer och fråga dem var och en för sig: ”Vad behöver du just nu för att vara glad och fungera på allra bästa sätt?” Friskis måste kunna leva med speciallösningar. Vi kan inordna oss och samarbeta, men ibland måste vi få en egen lösning och extra omtanke. Sådant ska Friskis & Svettis vara särskilt bra på. Personliga möten är vår styrka. Vi ser folk.

Röd rebell
Inga-Lis säger oblygt att hon tror på back to basics. Det betyder att hon värderar jympan, rörelseglädjen och de sociala mötena högst. Inga-Lis har också alltid förespråkat de kontroversiella dragen i Friskis & Svettis själ: rebellandan, uppkäftigheten, modet att sticka ut och irritera på riktigt, inte för själva irriterandets skull, utan för att vi har viktiga budskap till omvärlden. 
– Lättkränktheten gör det svårt att sticka ut i dag.  Men Friskis & Svettis har alltid bestått av högt och lågt och det tycker jag är viktigt. I mitten finns lagom. Där ser alla likadana ut och där vill jag inte vara.

Det eviga Friskis & Svettis
Inga-Lis tror inte att Friskis sticker ut genom att ha massor av nya träningsprodukter.
– Fler produkter förvirrar. Och vi är ändå sena på nyheter. Våra försök att hajpa det vi erbjuder gör det bara svårt för medlemmar och anläggningar. Crescendo? Vad är det för slags träning? Hur förklarar man den? Friskis produkt är lustfylld träning och vi borde göra mer av samma och ha ännu mer jympa. Vi är unika med jympan, men måste ägna mer fantasi kring den. Trender kommer och går, Friskis & Svettis består.

När man säger sådant efter ett liv i Friskis & Svettis riskerar man att stämplas som bakåtsträvare. Man sorteras in i den buttra klubben ”Det var bättre förr.” Men Inga-Lis har ju alltid pushat gränserna i sin box. Den rymmer mycket.
– Vi har en grundtrygghet. Folk vet vilka vi är. Friskis är ledande på lustfylld träning. Vi integrerar olika träningar. Vi låter unga och äldre träna ihop. Vi ger människor möjligheter att utmana sig och upptäcka sig själva. Vi är folkliga, trogna och trygga. Vi har råd att testa och misslyckas för att till sist landa i det geniala. Vi ska aldrig försöka vara något som vi inte är. Vi är vanliga och underbara. Det funkar för alltid.

Med den grundtryggheten i ryggen tycker Inga-Lis att vi ska samla alla funkisar kring frågorna om ”vart vi ska, varför och hur”. 
– Varje enskild funkis måste kunna svara på frågan ”Vad ska JAG göra? Och vara besjälad av svaret. Det är funktionärens What’s in it for me?

What’s in it for Inga-Lis?
Så vad har varit Inga-Lis eget ”What’s in it for me”? Hon säger först ”Tack Roslagens pärla (en ö i Stockholms skärgård)”. Det var där hon skulle åka långfärdsskridskor för första gången och kom ut med skridskorna fortfarande nedpackade i kartongen. En ung man som hette Mats hjälpte den rökande reklamstudenten med utrustningen. På kvällen var det världens fest. Bakis och sönderrökt vaknade hon morgonen därpå och såg att alla de andra redan var redo för nya friluftsäventyr med termosar och kartfodral. Hur kunde de vara så pigga? 
– Vi hade ju varit på samma fest! Skillnaden var att de tränade, det gjorde inte jag.  Då bestämde jag mig – så ville jag också vara. 

Inga-Lis säger också ett stort tack till seglarlägren. Då hade hon slutat röka. Den unge Mats:en var nu seglingsinstruktör.
– Det regnade varje dag. Sydvästen skulle på varenda morgon. Så EN dag sken plötsligt solen och jag bestämde mig för att strunta i seglingen och gå och bada istället.

På vägen till stranden går hon över en äng och möter denne Mats igen. De sätter sig ner i gräset och pratar. I flera timmar. En månad senare är de gifta. Det blir 17 år tillsammans och tre barn.
– Jag har fått så mycket genom Friskis & Svettis. Jag har fått vara med och utveckla, vara framgångsrik och omgiven av härliga människor. Jag har inte blivit miljonär, men mycket rik på möten. Och så fick jag en ny livsstil.

Till dem som tar över
Om Inga-Lis skulle hålla ett tal till nästa generation skulle det låta ungefär så här:
– Det är i mötet på golvet vi bygger kulturen. Var ärliga i alla led, annars blir det inga äkta möten. Vi är som en trygg färja som går mellan samma hamnar. Vi är inte kappseglare. Kanske är vi ett kryssningsfartyg. Var tydliga så att folk som åker med vår färja inte vill gå in i hamnar som inte är våra. Tro på den egna produkten. Lägg mer krut på vilka vi är och hur vi presenterar oss än på krystad produktutveckling.

Hon kallar sig Tant Röd.
 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.