Volymen ska upp
Rött är fint. Att spela utan rött ljudöra förminskar jympaupplevelsen och bör bara praktiseras under passets lugnare partier. När passet öser på och det känns stort och häftigt lyser örat rött.
Alla kan Men alla vill inte.
Jympan är för många, men inte för alla. Alla känner sig inte bekväma. Det gör inte jag heller varje gång. Men bra allroundträning är det.
satsa på människorna
Den skillnad som vi i Friskis&Svettis har möjlighet att bygga på är människorna, deras kunskap, passion, förmåga och värderingar. Satsa på människorna, så kommer kvaliteten.
Jympaupplevelsen Friskis&Svettis själ
Jympan var det första uttrycket för Friskis&Svettis idé om träning och gemenskap. I dag måste vi förmedla detta i alla våra träningsformer.
Jympajesus predikar
Ibland klär sig Jympajesus i helt vanliga kläder och kan då ses göra helt vanliga saker. Ibland agerar han även besserwisser i värderingssammanhang och leder samtal i Friskis&Svettis föreningar.
Tjo,
Är inte ledsen, inte längre.
Men det har tagit tid.
Nu är jag tacksam för vad jag fick uppleva, stolt över vad jag lyckades åstadkomma och tacksam att slippa slitet.
Kram
Anki
f.d F&S Sollentuna
Känner mig som väl är inte drabbad av fenomenet även om jag vet att det förekommer. Det är så sorgligt. Igen.
Jag har lite svårt att förstå att vissa av oss beter sig som de gör. Vi är alla (förutom anställda möjligen) här av fri vilja, för att vi tycker detta är roligt och att vi kan dela med oss av glädjen. Men inte blir glädjen större av gnälla eller baktala!
Och tack för att du tar upp tanken om försoning igen. Kanske lite storvulen jämförelse, men kunde svarta och vita hitta nån form av försoning efter alla år av oförrätter så vore det väl själva f.. om inte röda och vita också skulle kunna det! 🙂
Hej Anki, Ja, det tar ju tid att komma över känslan av att ha blivit illa behandlad. Och som sagt, jag hör alltför många historier om besvikelser i vad som borde vara världens snällaste förening. Glad att du gått vidare med stolthet!
En mycket framgångsrik affärsman berättade en gång för mig att han valt mellan att satsa på näringslivet, politiken eller non-profit efter Handelshögskolan. Han kom fram till att näringslivet nog skulle vara bäst med minst rävspel och att den ideella sektorns skulle vara värst. Kanske hade han rätt.