Opepp gäller även för funkisar.

I tron att jag hade en bra idé började jag intervjua verksamhetschefer och andra som varit länge på sin post och nu eller nyss lämnat över till en ny generation ledare. Idén var att samla in erfarenheter och som en gåva skicka dem vidare till dem som ska ta Friskis & Svettis vidare. Take it or leave it, liksom. I all välmening.

Efter att ha genomfört fyra intervjuer, skrivit ut fyra och publicerat tre här på Jympajesus insåg jag att projektet inte blev vad jag tänkt mig. Visst fanns det en massa goda erfarenheter att berätta om, men vad som fastnade hos mig var de dåliga. Hundra procent av människorna jag pratade med hade riktigt dåliga upplevelser av hur de behandlats av sin föreningar, främst då styrelserna. Den senaste personen jag pratade med ville inte lägga upp sin text. Den väckte för mycket jobbiga känslor igen.

Det var ett tag sedan jag gjorde en intervju efter den. Jag ska inte säga att jag tappade lusten, för egentligen blev jag ännu mer intresserad av fenomenet. Och jag fick tips på fler som mått eller just nu mådde dåligt på sina anställningar som verksamhetschefer. Det började se ut som om vi i Friskis & Svettis var helt kass på HR, att det t o m var inbyggt i kulturen.

Jag började tänka utanför verksamhetsledarkretsen och slogs av hur många historier jag faktiskt hört om ”vanliga” ledare som känt sig misshandlade av sina föreningar. Jag sprang t ex på en i dag på en lunchrestaurang. Jag sa att jag inte sett personens namn i schemat på länge och var nyfiken på varför. Ja, då kom en sådan där historia igen, om att inte bli sedd, inte omhändertagen, inte pratad med, snarare okänsligt hanterad, snarare utmanövrerad.

Om vi plussar ihop alla som är ledsna på Friskis & Svettis, tror jag att det är jättemånga.

Det här är andra gången jag skriver om försoning på kort tid. Men vad fint det vore om Friskis & Svettis från centralt håll kollade hur många ledsna det finns och kallade dem till sig för att reda ut skiten, be om förlåtelse och försöka få kärleken och glädjen flöda igen.

Jag älskar Friskis & Svettis.
Amen.

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

4 kommentarer till Låt oss samla alla ledsna

  1. Anki Brink skriver:

    Tjo,
    Är inte ledsen, inte längre.
    Men det har tagit tid.
    Nu är jag tacksam för vad jag fick uppleva, stolt över vad jag lyckades åstadkomma och tacksam att slippa slitet.
    Kram
    Anki
    f.d F&S Sollentuna

  2. Ingemar Hansson skriver:

    Känner mig som väl är inte drabbad av fenomenet även om jag vet att det förekommer. Det är så sorgligt. Igen.
    Jag har lite svårt att förstå att vissa av oss beter sig som de gör. Vi är alla (förutom anställda möjligen) här av fri vilja, för att vi tycker detta är roligt och att vi kan dela med oss av glädjen. Men inte blir glädjen större av gnälla eller baktala!

    Och tack för att du tar upp tanken om försoning igen. Kanske lite storvulen jämförelse, men kunde svarta och vita hitta nån form av försoning efter alla år av oförrätter så vore det väl själva f.. om inte röda och vita också skulle kunna det! 🙂

  3. Jympajesus skriver:

    Hej Anki, Ja, det tar ju tid att komma över känslan av att ha blivit illa behandlad. Och som sagt, jag hör alltför många historier om besvikelser i vad som borde vara världens snällaste förening. Glad att du gått vidare med stolthet!

  4. Jympajesus skriver:

    En mycket framgångsrik affärsman berättade en gång för mig att han valt mellan att satsa på näringslivet, politiken eller non-profit efter Handelshögskolan. Han kom fram till att näringslivet nog skulle vara bäst med minst rävspel och att den ideella sektorns skulle vara värst. Kanske hade han rätt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.