Sätt alltid i hälarna först!

På Friskis & Svettis Stockholms funktionärsplattform pågår en dialog om den nya indelningen i jympa-intensiteter. Några funkisar tycker att den skapat förvirring, andra försvarar den. Jag söker svaret på frågan ”varför”.

Jag har lärt mig, att om man inte identifierar det sanna problemet, då riskerar man komma med en dålig lösning. Därför är jag tjatig med att fråga ”varför”.

Hittills har jag inte förstått vilket problem som den nya jympa-indelningen skulle lösa. Det kan bero på att jag är trög, att jag innerst inne är förändringsobenägen, att jag vill ifrågasätta för ifrågasättandets egen skull, att jag bara vill ha uppmärksamhet eller att problemet faktiskt inte har förklarats tillräckligt bra och trovärdigt än.

Jag vet inte vilket.

Men jag tror det är rätt att prata om förändringar, helst innan de genomförs. Om förändringar presenteras som redan bestämda, då blir det motstånd.

Eller är det en smart och bakvänd pedagogik för att väcka oss ur consensus-slummern?

Man skulle kunna tänka sig att det är bra pedagogik att presentera förändringar som redan verkar orubbligt beslutade. Den hemliga baktanken skulle kunna vara att man vill ha motstånd, eftersom motstånd är en bra grej för skärpta dialoger. En mjuk och korrekt förankringsprocess kanske inte hade engagerat på samma sätt som när vi som ska göra jobbet ställs inför faktum: ”Nu är det så här! Gå ut och leverera!”

Så just nu pågår en dialog som studsar mellan ifrågasättande och försvar. Och det är ju perfekt! Det är så man kommer framåt. Den bästa lösningen kan hittas mellan motståndet och försvaret av förändringen.

I nuläget försvarar jag den gamla indelningen. Hittills har jag inte förstått vad problemet var och vad lösningen bidrar med, förutom förvirring bland jympare och jympaledare.

Så här ser en förklaring ut på Friskis & Svettis Riks funkissidor:
”Vi breddar spektrat för vår uppdaterade Jympa så att den överlappar delar av nuvarande Jympa bas och medel. På så sätt kan vi möta något bredare målgrupper inom varje jympavariant till fördel för både ledare och deltagare.”

”Något bredare målgrupper”. Vad betyder det?

Hur uppfattar du problemet och lösningen?

Kanske ändrar jag mig och försvarar förändringen. Men då har jag i alla fall gjort de man måste göra: ifrågasätta allt som kommer uppifrån.

Jag älskar Friskis & Svettis.
Amen.

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.