Nu har vi fått två kampanjer för Friskis & Svettis som visar vad vi INTE har och vad vi INTE är. Förra årets reklamfilm visade upp diverse grejer – paddel, inlines, pungskyddssporter – som inte finns hos oss. I år handlar det om fördomar och ett erbjudande om att träna bort felaktiga föreställningar om oss.

Vad sägs om en kampanj som berättar vad vi faktiskt har och vilka vi faktiskt är nästa gång?

Den senaste kampanjen – fördomskampanjen – verkar följas upp av ett antal filmer som visar träning. På flera, men inte alla, har jag snappat upp rubriken ”Många möjligheter att upptäcka”. Och jag undrar förstås: Vilka möjligheter? Om det är möjligheterna jag ser i bild – att träna i grupp eller gym – är jag varken överraskad eller imponerad. Jag erbjuds alltså möjligheter att ta i och svettas tillsammans med andra människor på ett gym? Dessutom är estetiken – snabba klipp, elektronisk och hysterisk pop samt människor som lyfter, trycker, böjer, svettas och gör high fives – såååå generisk. Tänk bort loggan och det blir omöjligt att säga var man kan hitta denna hyperaktiva svett-och stånkfest?

Jag tänker på detta när vi har en informationsträff om läget i föreningen och vi presenteras med dels siffror som tyder på att medlemmarna älskar Friskis & Svettis, dels citat som är rena kärleksbomberna från medlemmar.

Så varför inte berätta det? Och försöka fånga vad det är som gör medlemmarna så nöjda. Jag kan ha fel, men jag tror inte det är pust-och stånkhysteri.

När the influencer formerly known as Blondinbella i en podcast beskriver Friskis & Svettis som sitt ”happy place” då blir vi nästan tårögda. ”Hon har ju fattat precis vad vi har!” Vi verkar vara överens om att BB sätter ord på det där fina som vi förvandlar (eller snarare förvanskar) till fördomar eller snabba klipp med pust och stånk.

Så mitt tips till reklambyrån och till reklamköparna från vår sida: Försök att visa det vi har. Försök visa ”the happy place”! Jag försökte faktiskt göra det själv för cirka 15 år sedan. Blev inte så illa, kan jag tycka, men på den tiden var Riks, där jag jobbade med det hedervärda uppdraget ”att utveckla sättet vi berättar om Friskis & Svettis”, bara ett slags inspirationsorgan för alla föreningars marknadsföring. Vi nådde aldrig ut.

Det är väl det här vi ska försöka komma åt och berätta om för alla som funderar på att köpa ett träningskort på någon av alla träningsanläggningar som finns i dag. Lyssna och njut! Petra och Rachel börjar hyllningarna några minuter in i programmet och fortsätter lite till en bit in.

Jag älskar Friskis & Svettis.
Amen.

 
Skrivet av

Jympajesus

Man tänker att på Friskis&Svettis finns det tjejer. Man blir värd. Man blir ledare. Men man får ingen tjej. Så man engagerar sig i föreningen i stället (kommunikation, styrelse, verksamhetsledare). Man skriver i Friskispressen (mest av alla, enligt nye chefredaktören). Man blir suppleant i Friskis&Svettis Riks styrelse. Sen åker man ut. Man jobbar på Friskis&Svettis Riks som copywriter (50% resten i eget företag). Man tror man är nåt. Så man åker ut igen. Men man fortsätter med en druckens envishet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Följ Jympajesus på Facebook

Besatt av Jympajesus? Hålla dig uppdaterad med det senaste Jympajesus-skvallret! Klicka bara på ”Gilla”-knappen på Facebook så får du veta det allra senaste innan alla andra.

Jympajesus finns på Twitter

Jympajesus finns alltid med dig. Läs vad han tänker på just nu, och prata med honom när det passar dig. På Twitter finner du svaren på frågor som du inte hunnit ställa.